Ju längre tid patienter med kronisk smärta hade varit ifrån arbetslivet, desto sämre prognos. Därför behöver rehabilitering sättas i gång så snart som möjligt. Det betonas i ny avhandling om multimodal smärtrehabilitering.
Det är viktigt att rehabiliteringen för smärtpatienter kommer igång utan dröjsmål. Foto: Colourbox
Fysioterapeuten Elena Tselis har i sitt avhandlingsarbete undersökt när multimodal smärtrehabilitering har bäst effekt. Vad gäller jobbet var sambandet tydligt: Ju längre tid patienten hade varit ifrån arbetslivet, desto sämre prognos. Elena Tseli drar slutsatsen att det är viktigt att rehabiliteringen kommer igång utan dröjsmål. Andra faktorer som förbättrar utsikterna är bland annat höga nivåer av self-efficacy och känsla av kontroll, samt låga nivåer av känslomässig stress, ångest, undvikandebeteende, katastroftankar och funktionsstörningar på grund av smärta.
Avhandlingen föreslår att kliniker lägger mer fokus på att hjälpa patienter till mer aktiva copingstrategier. Men vad som påverkade i positiv riktning skilde sig i viss mån åt beroende på om målet var att förbättra fysisk eller emotionell funktion.
I en delstudie undersöktes även hur lång behandlingsperioden bör vara. Det visade sig inte vara någon skillnad på korta (4–9 veckor), medellånga (10 veckor) och långa (11–18 veckor) behandlingar. I avhandlingen ingår både en metaanalys av tidigare forskning och registerstudier på Nationella registret över smärtrehabilitering.
Annika Olsson
frilansskribent
