Digitala vårdmöten hade länge trögt att slå igenom på reumatologiska kliniken i Region Västerbotten. Men så kom pandemin, som i kombination med säkrare tekniska lösningar, har gett en ordentligt skjuts framåt för arbetssättet.
En undersökande del vid ett digitalt vårdbesök kan till exempel vara att bedöma ledrörlighet. Foto: Colourbox
På regionens webbplats beskrivs utvecklingen på reumatologiska kliniken under det senaste året som en digital revolution där särskilt fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kuratorer i bytt ut fysiska vårdmöten till digitala.
– Jag har ingen direkt statistik men det handlar om en stor ökning av digitala vårdmöten – från en liten nivå till att det blivit en vanlig del av verksamheten, säger Lars Ångström, en av klinikens fyra fysioterapeuter vid Norrlands universitetssjukhus, NUS, i Umeå.
Länsklinikuppdraget innebär att medarbetarna i Umeå även har klinikkollegor på de övriga två sjukhusorterna – Skellefteå och Lycksele.
– Länet är otroligt brett med 40-50 mil från västra delen av fjällkommunerna till kusten. Så ur det perspektivet – inte bara för att motverka smittspridning – finns uppenbara fördelar med digitala lösningar, säger Lars Ångström.
Digitala vårdmöten blev standard för åldersgruppen 70-plus av patienter från starten av pandemin och många andra patientgrupper har också mött sin fysioterapeut ”via skärmen”.
– Utan överdrift kan jag säga att det varit trögstartat tidigare när kliniken försökt introducera digitala lösningar. Men precis innan pandemin fick vi ett nytt tekniskt system som känns säkrare genom att det bygger på inloggning för både vårdgivare och vårdtagare. Det gav en skjuts framåt i arbetet.
Tveksamhet har förbytts till entusiasm. Förutfattade meningar har mött en annan verklighet.
– Vi trodde nog att ålder skulle vara ett större problem – att patienten inte vill eller kan det digitala. Men nu vet vi att många äldre idag är duktiga på att använda mobil, platta eller dator och är man inte det så är ganska många motiverade att prova, säger Lars Ångström.
Det nya systemet ger också möjligheter att lägga in frågeformulär för patienten.
– Det ger en bättre översikt på området som fysisk aktivitet, aktivitetsbegränsningar, smärta och stelhet. I början var det ändå mycket av samtalskaraktär men vi har kunnat se en stadig utveckling mot att vi klarar att arbeta mer och mer undersökande även när vi träffar patienten digitalt, säger Lars Ångström.
Lars Ångström Foto: Privat
Vad handlar det om för delar?
– Det kan till exempel vara att bedöma ledrörlighet och att patienten får visa hur man klara en uppresning. Även att bli ännu bättre på att använda formulären för skattning av olika symtom och att mer aktivt använda kameran så att vi kan se lederna.
Lars Ångström tror inte att uppföljningarna blir tätare genom att jobba digitalt. Men han tycker att jobbet blir smidigare på flera sätt.
– Det är sällan någon patient får förhinder och avbokar. Med en utveckling där vi har mer av styrda processer med vårdförlopp känns det enklare att planera in digitala möten.
Finns en öppning för att jobba hemifrån också med digitala vårdmöten?
– Det är absolut möjligt teknisk. Vi är inte där än i arbetsgruppen men perspektivet är spännande och det finns andra yrkesgrupper som har börjat med det.
Den digitala utvecklingen under coronakrisen har lagt grunden för framtidens sätt att arbeta.
– Jag har svårt att se att det blir någon större tillbakagång när pandemin är över, särskilt som vi ser möjligheter att utveckla vår kompetens och bli bättre på den undersökande delen.
Fredrik Mårtensson
frilansskribent
