Till Stockholmsförorten Farsta reser kvinnor från hela Sverige, till och med från Finland och Danmark, för att få hjälp med sina bäckenbottenbesvär. Nu belönas Meja Kvinnohälsa med Fysioterapeuternas kvalitetspris.
Tidböckerna är fullbokade, men gravida prioriteras alltid i den mån det går. Det är ju en patientgrupp som inte har tid att vänta. Här hjälper fysioterapeuten Marina Kalafatidis gravida Emma Malmström med rätt hållning. Foto. Agneta Persson
Redan ett halvår innan Meja öppnade i september 2022 var tiderna fullbokade av kvinnor som länge valsat runt i vården utan att få hjälp. Sedan dess har det fortsatt så, med fulla tidböcker och högt söktryck. Det är kvinnor – och transpersoner med kvinnliga genitalier – från tonåren och uppåt som söker sig hit med olika besvär som kan drabba bäckenbotten. Vanligast är komplexa problem i form av gynekologisk smärta och förlossningsskador, men det är också vanligt med graviditetsrelaterade åkommor. Och de är beredda att resa långt för att få hjälp: från hela Sverige, från Finland, från Danmark.
– Det är så klart ärofyllt att vi har ett så gott rykte, säger Emma Regberg som är verksamhetsansvarig på Meja och initiativtagare till kliniken. Men det säger också något ganska sorgligt om kvinnosjukvården när så många i desperation söker sig vidare ända till oss.
Hon beskriver kvinnors bäckenbotten som en vit fläck inom vården. Gynekologerna kan ingenting om muskelfunktionsbedömningar, träningsråd eller fysisk aktivitet, konstaterar hon. Barnmorskorna får inte heller lära sig sådant på sin utbildning.
– Ändå är det hos dem bäckenbottenfrågorna har landat, och kvinnorna blir missnöjda över den vård de får eftersom de hamnar hos fel profession.
Och den yrkeskår som är bäst lämpad för det här, det vill säga fysioterapeuterna, har inte tillräckligt många med rätt kompetens för att kunna fånga upp hela patientgruppen. Det där håller på att förändras, säger Emma Regberg. Sakta men säkert blir de fler specialister inom kvinnors hälsa, men de är fortfarande alldeles för få. Vilket söktrycket på Meja uppenbarligen är ett bevis på.
Emma Regberg. Foto: Agneta Persson
Meja – ett kvinnonamn som kommer från fornsvenskans ord mäghin och betyder kraft och styrka – är alltså en fysioterapeutiskt nischad klinik för kvinnor med gynekologiska, bäckenbottenrelaterade eller graviditetsrelaterade besvär. Här jobbar sex fysioterapeuter och en psykolog. Alla fysioterapeuter är specialister: tre inom obstetrik, gynekologi och urologi, en inom smärta, en inom äldres hälsa och en inom fysisk aktivitet och idrottsmedicin. De olika specialistkompetenserna riktas mot den specifika målgruppen. Specialisten inom idrottsmedicin jobbar med ett kvinnligt perspektiv, specialisten inom smärta jobbar bara med underlivssmärta, och så vidare. Ofta möter de patienterna tillsammans för att lära sig av varandras kompetensområden.
– Det kan till exempel vara att jag som är specialist inom gynekologi har grupper eller enskilda patientmöten tillsammans med den som är specialist inom smärta, säger Emma Regberg. Det har gjort att jag numera kan hjälpa fler smärtpatienter, och hon kan hjälpa fler gynekologiska patienter.
Kliniken jobbar på uppdrag av Region Stockholm, och patienterna kommer antingen hit på remiss från andra vårdgivare eller på eget initiativ.
– Vi har tre nivåer i regionen när det gäller fysioterapi, säger Emma Regberg. Primärvård, specialiserad fysioterapi och högspecialiserad vård. Meja agerar en slags mellannivå som kan remittera patienter vidare både uppåt och neråt om de inte hör hemma här.
Sedan kliniken öppnade har remissflöden, vårdkedjor och samverkan förbättrats. Fysioterapeuterna har knutit kontakt med olika vårdenheter, samverkat med verksamhetschefer, bjudit in politiker och tagit emot studiebesök. Därmed har det blivit tydligare för andra vårdgivare vad det är fysioterapeuter kan och ska göra, säger Emma Regberg. Det har i sin tur stärkt vården som helhet för patienterna.
Ett exempel på en patientgrupp de lagt mycket kraft på att samarbeta kring är kvinnor med vulvasmärta. De kommer till Meja Kvinnohälsa på remiss från en mottagning där de är bedömda och diagnostiserade, och där de konstaterats vara i behov av ett tvärprofessionellt omhändertagande.
– Hos oss får de en riktad intervention, kallad vulvaskola, som till stor del handlar om patientutbildning. Sedan går de tillbaka till den högspecialiserade vården där de fortsätter med andra åtgärder. Det här är resurseffektivt eftersom patienterna får hjälp av oss i väntan på annan vårdkontakt, vilket också gör att de varken känner sig ensamma eller lämnade av vården.
Till skillnad från många andra delar av kvinnosjukvården kan Meja följa sina patienter över tid. Det är läkande i sig självt, säger Emma Regberg. Många är vana vid snabba besök och korta kontakter med gyn, och sedan får de klara sig själva. Men här får det ta tid. Och här får de lära sig att det mesta går att rehabilitera.
– Rehabilitering handlar inte bara om att bota, lindra eller ta bort, säger hon. Det handlar om att bredda patientens repertoar av strategier och verktyg, och att man med hjälp av dem kan må jättemycket bättre.
Emma Malmström fick tidigt i graviditeten problem med foglossningar. På Meja får hon bra hjälp, säger hon. Här med fysioterapeuten Marina Kalafatidis. Foto: Agneta Persson
Fysioterapeuterna på Meja har ända sedan starten jobbat mycket med patientutbildning, men också med intern och extern kompetensutveckling. Förutom de gemensamma patientmötena där de lär av varandra handleder de också kollegor från hela Sverige och tar emot auskultationer. De håller även i uppdragsutbildningar – den senaste handlade om samtal, sex och smärta och riktade sig till ungdomsmottagningar – samt fortbildningskurser för både fysioterapeuter och annan vårdpersonal. Hit hör till exempel kuratorer, barnmorskor, läkare och uroterapeuter. Det blir många aha-upplevelser på de här kurserna, säger Emma Regberg. De som inte är fysioterapeuter får upp ögonen för vad en fysioterapeut gör och kan göra. En vanlig reaktion, oavsett profession, är också ”Varför har jag ställt massor med frågor till patienterna men helt missat det här?” Framför allt är det riktade frågor rörande symtom kring bäckenbotten, underliv och gynekologisk smärta som aldrig har ställts. Till exempel ”Hur mår du i din menscykel?” Eller ”Läcker du urin när du springer?”
– Om de basala funktionerna i bäckenbotten inte fungerar så påverkar det vår livskvalitet och hälsa jättemycket, säger Emma Regberg. Det går till exempel inte att vara fullt fysiskt aktiv om man har ett jättestort framfall. Och läcker man urin kanske man också undviker att hoppa i knärehab.
Därför borde alla fysioterapeuter screena kvinnliga patienter och fråga om besvär från underlivet, anser hon.
– Speciellt kvinnor som fött barn. Man behöver inte själv kunna lösa patientens problem, men man behöver åtminstone fråga så man vet vilka som behöver hjälpas vidare.
Gravida Emma Malmström och Beate Vaula kommer två gånger i veckan till Meja. En gång för att träna mediyoga, och en gång för att träna i gymet med fysioterapeut. Foto: Agneta Persson
Det finns dock två stora utmaningar för Meja Kvinnohälsa. Den ena är att mottagningen inte når ut till alla samhällsgrupper. Visserligen har läget i en blandad förort bidragit till en viss socioekonomisk spridning på patienterna, säger Emma Regberg.
– Men det är framför allt resursstarka patienter som hittar oss, vilket inte är unikt för Meja. Det är ett vanligt problem på många håll inom vården.
Hon skulle vilja se en större spridning på patienterna, och verksamheten har därför som mål för 2024 att börja nå en bredare patientgrupp. De vill till exempel nå icke svenskfödda kvinnor, omskurna kvinnor, kvinnor som behöver ta med sig tolk, kvinnor i så kallat utsatta områden. Det kan finnas både språkliga och kulturella barriärer att ta itu med för att nå målet, säger Emma Regberg.
– Det kommer bli en stor utmaning. Vi har jobbat supermycket på att få till bra remissamarbeten. Men vi styr inte vilka patienter som skickas till oss, och det är övervägande medelklass och uppåt som remitteras hit. Det kommer kräva mycket dialog med annan vård för att få till en förändring.
Den andra utmaningen Meja tampas med är att de inte räcker till. Kön är kroniskt lång, söktrycket extremt högt. Emma Regberg hoppas att de i framtiden kan öppna fler mottagningar i Stockholm. Och att kliniken kan vara en inspiration till andra vårdmottagningar runtom i landet.
– Jag önskar att fler kan börja lägga lite mera krut på de här kvinnorna. De har lidit och blivit lämnade därhän alldeles för länge.
För att ha ont i den här delen av kroppen är inte som att ha ont någon annanstans, säger Emma Regberg. Det är tätt förknippat med ens identitet, och därför extra viktigt att bli hörd och tagen på allvar. Särskilt som många kvinnor har gått igenom trauman, som en svår förlossning, sexuellt våld eller hot. Det händer att de som fått hjälp här gråter av tacksamhet över att någon, ofta för första gången, lyssnar på dem.
– Det är ju inte så att vi viftar med ett trollspö och så har vi botat våra patienter. Men vi bekräftar dem, vi tror på dem. Vi tar oss tid att förklara hur det fungerar, och det ger en känsla av egenmakt och kontroll. Och det är däri magin ligger, att vi kan hjälpa dem i det.
Juryns motivering:
”Meja Kvinnohälsa har sedan starten 2022 arbetat för ett bättre omhändertagande inom området kvinnors hälsa, genom att samla olika specialistkompetenser inom fysioterapi för att tillsammans kunna erbjuda rehabiliteringsalternativ för kvinnor i alla åldrar och olika livssituationer.
Meja Kvinnohälsa är en specialistklinik med specialistfysioterapeuter mellan primär- och högspecialiserad vård. De erbjuder bland annat rehabilitering för smärta och dysfunktion i området i och runt bäckenet, besvär under graviditet, efter förlossning eller problem som har kommit med ålder. De erbjuder också gruppinterventioner med stort fokus på patientutbildning.
Genom att etablera strukturerade samarbeten med andra vårdnivåer och inom kunskapsområdet bidrar man till ett bättre patientomhändertagande inom ett område där efterfrågan är stor. Meja Kvinnohälsa verkar som kunskapsspridare genom att erbjuda kurser och föreläsningar till såväl fysioterapeuter som till andra yrkesverksamma inom området kvinnors hälsa. Meja når goda resultat och har visat en hög patientnöjdhet i utvärderingen av verksamheten.
Meja Kvinnohälsa är en värdig vinnare av Fysioterapeuternas kvalitetspris 2024. Genom att utbilda yrkesverksamma inom området kvinnors hälsa bidrar de till en bättre hälso- och sjukvård som utvecklas utifrån patienternas behov. Med ett nyskapande arbetssätt bidrar Meja till ett bättre omhändertagande och en förbättrad vårdkedja, som möter behoven i en eftersatt patientgrupp. Kliniken är en inspiration för hur specialiserad fysioterapi kan samverka med annan specialiserad vård för att skapa modeller för en välfungerande vårdkedja som ger goda resultat för patienterna, stärker patientens egna förmågor och främjar egenmakt.”
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
