I de uppdaterade nationella riktlinjerna för graviditet, förlossning och tiden efter betonas vikten av en förbättrad eftervård. Det finns en farhåga att det kan bli brist på fysioterapeuter i vissa delar av landet om fler får rådet att uppsöka hjälp.

Sara Axelson Sahlén är ordförande i Sektionen för gynekologi, obstetrik och urologi. Foto: Peter Bartholdsson
Nu finns uppdaterade nationella riktlinjer för graviditet, förlossning och tiden efter. Riktlinjerna är ett samlat nationellt stöd för förlossningsvården och mödrahälsovården hos Socialstyrelsen. Bland annat betonas vikten av en förbättrad eftervård. Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att tidigt följa upp alla som fött barn, både när det gäller förlossningsbristningar, amning så väl som fysiskt och psykiskt mående. Vårdkedjan behöver också stärkas så att alla som fött barn vet var någonstans de ska vända sig om de får besvär efter sin förlossning.
Sara Axelson Sahlén är ordförande i Sektionen för gynekologi, obstetrik och urologi.
– Man har i bilagan Fördjupad konsekvensanalys räknat på kostnaden för ett multidisciplinärt team (en träff hos läkare och två träffar med fysioterapeut) och då gissat att cirka 10 000 kvinnor, alltså enbart var tionde förlöst kvinna, skulle behöva detta efter förlossning. Erfarenhetsmässigt tror jag att många kolleger skulle hålla med mig om att i stort sett alla förlösta kvinnor skulle må bra och känna sig lugnare av de råd och regim som en fysioterapeut kan ge.
I den nationella arbetsgruppen för mödrahälsovård, som konsulterats under arbetet, finns inga fysioterapeuter utan enbart läkare, barnmorska och psykolog.
– Det anser vi tyvärr speglar hela riktlinjen. Fysioterapeuten får en för liten roll genom hela riktlinjen, säger Sara Axelson Sahlén.
De ekonomiska vinsterna av en organiserad rehabiliteringskedja kring gravida och nyförlösta medför förmodligen färre långtidssjukskrivningar.
Att det skulle gå att använda de nya riktlinjerna till att få mer resurser är Sara Axelson däremot Sahlén skeptisk till.
– Stycket under första frågan Multiprofessionellt arbetssätt vid bäckenbottenbesvär kan man ju lämna fram till cheferna men i stort tycker jag att riktlinjerna missar att lyfta fram vinsterna med fysioterapeuter i vårdkedjan.
Om fler får rådet att uppsöka fysioterapeut finns farhågan att det kan bli en brist på fysioterapeuter i delar av landet.
– Vi är i dag närmare 400 OGU-fysioterapeuter i vår sektion och trycket på de utbildningar som finns inom området är stort så jag tror att vi kommer växa som sektion de närmaste åren. Tyvärr är det som inom många andra områden att många specialinriktade fysioterapeuter hamnar i storstäderna, så för många kvinnor kan det vara långt till en OGU-fysioterapeut, säger Sara Axelson Sahlén.
Sedan tillägger hon:
– Men personligen tycker jag att det största problemet är att majoriteten av kvinnor inte ens vet om att denna typ av fysioterapi finns tillgänglig både inom primärvård och slutenvård, och många lider därför av exempelvis inkontinensbesvär under många år, helt i onödan. Om fler patienter söker hjälp så kommer arbetsgivarna att se behovet av att öka sin enhets kompetens inom OGU-området.
Susanna Lundell
susanna.lundell@fysioterapeuterna.se