Var extra noga med den personcentrerade vården när du möter transpersoner. Det betonar Jennifer Skoglund, fysioterapeut på Sexualmedicinskt centrum i Göteborg.

Det går aldrig att generalisera och säga att ”så här blir det för transpersoner” säger Jennifer Skoglund. Foto: Privat

TEMA TRANS På Sexualmedicinskt centrum jobbar flera olika professioner med fokus på sexuell hälsa/ohälsa och sexuella dysfunktioner, oavsett könsidentitet och sexuell läggning – bland annat personer med transerfarenhet där det är vanligt med sexuella svårigheter. Det kan till exempel vara kvarstående sexuella problem efter könsbekräftande kirurgi, berättar fysioterapeuten Jennifer Skoglund. Men problemen behöver inte alls vara relaterade till fysiska ingrepp. Bara det att kroppen inte överensstämmer med ens könsidentitet kan ställa till det, berättar hon.
– Om kroppen blir ett hot som man vill fly ifrån eller förändra så startas många stressreaktioner som påverkar förmågan att känna vad man behöver.

Fysioterapin handlar därför mycket om att öva kroppslig närvaro och kroppslig tillit.
– Vi fysioterapeuter kan ju varken förändra kroppens utseende eller andras blickar på den. Men vi kan påverka upplevelsen av att vara i sin kropp, och att den faktiskt kan vara en trygg plats.
Det är till exempel vanligt att man lägger stor vikt vid kroppens utseende, vilket är fullt förståeligt, säger Jennifer Skoglund.
– Det finns en medvetenhet om den egna kroppen sedd som ett objekt. Här kan vi öva upp en medvetenhet om sig själv från insidan genom till exempel inre kroppsliga förnimmelser, känslor och behov, men också utifrån hållning och postural stabilitet. För många ger det här en ökad upplevelse av kroppslig tillit och att kroppen finns till för personen själv.
Samtidigt är Jennifer Skoglund noga med att poängtera att det aldrig går att generalisera och säga att ”så här blir det för transpersoner”. Vilket är lätt hänt eftersom det finns så många normer kopplade till kön, menar hon.
– Som fysioterapeuter behöver vi vara extra noga med den personcentrerade vården när vi möter transpersoner. Det är bara tillsammans med patienten vi kan ta reda på hur hen vill ha det och hjälpa hen att förstå sig själv bättre.

Det är också en god idé att ha koll på vad olika begrepp innebär, som till exempel trans, cis, binär och så vidare, säger Jennifer Skoglund. Då kan du undvika att patienten möts av okunskap när hen själv berättar hur hen definierar sig.
– Transpersoner ska inte behöva välja bort att söka vård på grund av rädsla att bli oförstådda och diskriminerade. Man måste få lov att komma till vården som en hel människa.

Läs hela Tema Trans HÄR.

  • Ordlista

    – Hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner.
    – Transpersoner används som ett samlingsbegrepp för personer som inte upplever sig som cispersoner.
    – Cispersoner är personer vars juridiska och biologiska kön stämmer överens och alltid har stämt överens med deras könsidentitet och könsuttryck.
    – Binär är den som identifierar sig som antingen tjej eller kille.
    – Ickebinär är ett paraplybegrepp som innehåller många olika definitioner av identiteter bortom de binära könen. Vissa ickebinära kallar sig för transpersoner, andra gör det inte.
    – Könsdysfori innebär att det kön man blev tilldelad vid födseln inte stämmer överens med ens könsidentitet. Om man har könsdysfori har man ofta behov av könsbekräftande behandling.
    – Att ”passera” innebär att omgivningen uppfattar någon, ofta en transperson, i enlighet med personens könsidentitet.

Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut eller skapa pdf