Få fysioterapeuter med eget företag hade en krisplan före corona, men desto fler hade en ekonomisk buffert. Det finns en del lärdomar att dra av pandemin inför framtidens företagande, säger Fysioterapeuternas ombudsman Marie Granberg.
Majoriteten av företagarna hade en sparad buffert, oftast tre månader. Foto: Colourbox
I en enkätundersökning har förbundets företagande medlemmar bland annat fått svara på frågor om hur pandemin slagit mot deras verksamhet, om de haft någon krisplan och hur höga fasta utgifter de har varje månad. Sammanlagt svarade 807 företagare på enkäten, och av dessa saknade majoriteten någon krisplan. Däremot hade 81 procent en sparad buffert, oftast på tre månader.
– Många blev nog tagna på sängen av att det här kunde inträffa, säger Marie Granberg. Som företagare är man så van vid att efterfrågan på fysioterapi är större än tillgången. Så jag tror den enda risk man har räknat med är att man själv kan bli långvarigt sjuk. Och där finns det ju försäkringar som täcker upp, förutsatt att man har tecknat en sjukavbrottsförsäkring.
Hur stor buffert som är rimlig går inte att säga, tycker Marie Granberg. Det beror på vilka omkostnader du har, både i företaget och privat, och vilka risker du är beredd att ta. Många uppger att de har fasta omkostnader på mellan 20 000 och 30 000 kronor i månaden, utöver lön, sociala avgifter och skatter. Så större marginaler än tre månader kan behövas, säger hon. Likaså bör man fundera över vilken företagsform man har.
– Har man en enskild firma, vilket 24 procent uppgav att de har, så kan man inte spara i företaget. Alla intäkter man tar in under ett år ska beskattas som inkomst. Med ett aktiebolag kan man bättre planera sin ekonomi. Till exempel kan man ha en buffert i företaget på ett helt annat sätt. Och man kan till exempel låta bli att göra aktieutdelning under ett år eftersom man får spara det lättnadsutrymmet till senare.
Det är inte bara eventuella pandemier man som företagare behöver ha beredskap för, menar Marie Granberg. Det sker andra förändringar i branschen som gör företagarnas situation mer osäker och oförutsägbar.
– Det blir till exempel vanligare att man inte arbetar på nationella taxan utan i stället jobbar på vårdvalssystem eller underleverantörssystem där man kan bli av med sitt avtal eller vara med om andra hastiga ekonomiska förändringar. Jag tror det här är ett uppvaknande vi alla behöver göra eftersom framtidens företagande sannolikt kommer att se annorlunda ut i och med att man diskuterar nationella taxans eventuella upphörande.
Trots krisen ser de flesta företagande fysioterapeuter av enkäten att döma ändå ut att hålla sig flytande. Många har använt sig av någon av de stödåtgärder som erbjudits. Till exempel uppger 47 procent att de använt sig av möjligheten till korttidsarbete, och 14 procent har tagit emot hyresstöd.
– Jag känner inte till någon som har gått i konkurs, säger Marie Granberg. Däremot har en hel del av våra yrkesverksamma äldre medlemmar börjat lyfta pension tidigare än planerat på grund av pandemin.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
