På grund av en cancertumör fick Elin Svensson, som är ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, operera bort sin högra axelled. Med stöd av ett nytt arbetshjälpmedel kan hon ändå arbeta heltid.
En cancertumör i höger axel ledde till att Elin Svensson var tvungen att operera bort ledkulan på överarmsbenet. Därefter fick hon en protes inopererad.
– Men den blev infekterad, och så fick jag blodförgiftning i axelleden, berättar Elin. De fick ta ut protesen och efter det har de inte vågat sätta in en ny. I stället har de hämtat vadbenet från mitt underben och skapat en slinkled.
Protesoperationen skedde 2016, och slinkleden fick hon i januari 2018.
– Jag kan inte röra axelleden särskilt mycket, max 20 grader flexion och max 15 grader i abduktion. Men jag har funktion i underarmen och handen.
Livet påverkas mycket när axelleden inte fungerar på den dominanta armen, berättar hon.
– Jag har fått bli vänsterhänt med allt i vardagen. Tvätta mig, borsta tänder, hänga tvätt, diska och så vidare. Att sätta på sig en jacka är svårt, eftersom jag inte har någon kraft i axeln. Det är svårt att knäppa knappar, så jag har byxor utan knappar… Allt möjligt förändras. Jag får inte heller fram min arm och hand för att hälsa, då måste jag stötta med den andra handen.
När Elin blev sjuk var hon mitt i en specialistläkarutbildning inom kirurgi, vilket hon inte kunde fortsätta med.
– Jag har fått byta specialistområde från kirurgi till röntgen och lära mig ett helt nytt område.
Som läkare inom röntgenområdet måste hon också kunna utföra ultraljudsundersökningar, men det är svårt med bara en fungerande arm.
– Man behöver en hand för att trycka på knapparna och den andra för att utföra undersökningen, förklarar Elin.
Hon hade det väldigt svårt, men förra året hittade hennes man, som är fysioterapeut, ett nytt hjälpmedel på mässan Leva & fungera på Svenska mässan i Göteborg.
– Mitt nya armstöd tar tyngden, så att jag får fram armen vilket gör det lättare att skriva på datorn eller trycka på knapparna på ultraljudsapparaten. Nu kan jag knappa på apparaten med min avlastade högerarm och göra ultraljudet med min friska vänsterhand.
När hon var utan axelled, jobbade hon halvtid men med anpassade uppgifter.
– Efter att jag fick slinkleden kunde jag gå upp till 75 procent, eftersom armen blev lite stabilare. Men det var först när jag fick det nya armstödet under sent i somras som jag kunde jag gå upp till heltid.
Elin hade då letat länge efter ett passande hjälpmedel för sin nedsatta armfunktion, men inte hittat något, berättar hon.
– Det var en ren slump att vi hittade det här; att min man fick syn på det i en monter. Jag hade ju kontakt med ergonomerna inom företagshälsovården, men de kände inte till det här. Det jag fick var ett tangentbord med en rullist.
Det är märkligt att hjälpmedel för axlar inte är mer uppmärksammat, tycker hon.
– Jag har ju problem med ett ben också, och har fått hur mycket tillgång som helst till gånghjälpmedel. Men för axelledens problem tycks det inte finnas lika många hjälpmedel som vårdpersonalen känner till.
En tid efter att Elins make sett armstödet tog hon kontakt med företaget och frågade om hon kunde få prova det på sin arbetsplats.
– De kom till mitt jobb och monterade det. Stödet hjälpte mig mycket, det blev lättare att röra armen och jag blev inte lika trött i den. Tidigare hängde ju armen lealöst.
Efter att ha provat armstödet pratade Elin med sin chef och läste mer på Försäkringskassans hemsida om bidrag till arbetshjälpmedel. Sedan gjorde hon en ansökan och fick bidraget beviljat relativt snabbt.
– Och direkt när jag fick mitt personliga armstöd i slutet av förra sommaren gick jag upp i arbetstid. Jag har jobbat heltid sedan dess!
Elin fick också hjälp från företaget att anpassa hjälpmedlet efter sin unika arbetssituation.
– De byggde ett nytt fäste på min arbetsstol, så kan jag använda armstödet även när jag sitter i den, vilket förenklat mitt arbete mycket. Nu flyttar jag runt med min arbetsstol beroende på vad jag gör under dagen.
Hjälpmedlet är avgörande för att jobbet ska fungera, men för att förbättra sin axelfunktion behöver hon också träna. Fast inte med maken, betonar hon.
– Han ser med rätt ögon på vad jag behöver hjälp med, men vi är noga med att han inte gör något träningsprogram till mig. Träningen sköter jag med en fysioterapeut på Mölndals sjukhus som är specialist på axlar. Det var också hon som skrev ett intyg till Försäkringskassan, när jag ansökte om armstödet som arbetshjälpmedel.
Eftersom Elin har sådan nytta av sitt arbetshjälpmedel, vill hon sprida information både till fysioterapeuter och andra patienter om att det finns möjlighet att få bidrag till inköp.
– Om man ringer Försäkringskassan är det inte alla handläggare som har koll, säger Elin, man behöver ta reda på en hel del själv och veta att man kan söka pengar för arbetshjälpmedel.
Ibland behöver man också vara lite av en detektiv för att hitta det hjälpmedel som passar ens egen unika arbetssituation och specifika funktionsnedsättningar, upplever Elin.
– Sök information på nätet om vilka hjälpmedel som finns. Ibland finns det även information att få från olika patientföreningar. Också de som har insjuknat i MS, ALS och stroke kan ju ha problem med svaghet i armarna.
Att besöka hjälpmedelsmässor, är också ett tips. Det var ju så hennes man råkade få syn på det armstöd som lyfte vardagslivet för familjen Svensson.
– Det kanske låter konstigt att man vill jobba så mycket. Men det är en normal vardag man längtar efter när man varit sjuk länge. Det är så skönt för hela familjen att vi är tillbaka i våra vanliga rutiner och att mamma och pappa går till jobbet bägge två.
Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se