”Det vore inte så dumt med ett rörelsebibliotek”

Hur mycket kan man egentligen minska kontorsarbetares stillasittande? Och hur ser det optimala kontoret ut? Fysioterapeuten Viktoria Wahlström har forskat på området och slår ett slag för ”rörelsebiblioteket”.

Viktoria Wahlström. Foto: Hanna Nordin

Med sin forskning ville Viktoria Wahlström ta reda på om det går att både förbättra hälsan och minska risken för ohälsa genom att stå eller gå lite mer under arbetsdagen. Hon har bland annat gjort en 13-månaders randomiserad kontrollerad studie på två kontorsgrupper. Interventionsgruppen fick ett gåband installerat vid sitt skrivbord, med instruktioner att använda det minst en timme per dag med successiv ökning av tiden. Kontrollgruppen fick jobba på som vanligt. Båda grupper fick vid studiens start ett hälsosamtal med råd om kost och motion.
– Vi såg att de som fick ett gåband ökade sin gå-tid på jobbet med totalt med 18 minuter per veckodag, säger Viktoria Wahlström. Men samtidigt minskade de den medel- och högintensiva fysiska aktiviteten på fritiden. Det de vann på gungorna tog de igen på karusellerna.

Det här visar på vikten av att använda objektiva mätmetoder och att mäta på både fritid och arbetstid, säger Viktoria Wahlström.
– Ska vi uppmuntra till fysisk aktivitet på jobbet behöver vi också uppmuntra till fysisk aktivitet på fritiden, så vi inte gasar på ett ställe och bromsar på ett annat.
Studien visade inga förändringar när det gäller kroppsmått, metabol funktion eller stress. Inte särskilt förvånande, konstaterar Viktoria Wahlström, eftersom den lågintensiva fysiska aktiviteten ökade medan den medel- eller högintensiva minskade.
– Studiedeltagarna var redan från början aktiva. De gick före studien omkring 9 000 steg per dag, och de var fysiskt aktiva på en medel- eller högintensiv nivå 50 till 60 minuter per dag. Det är en möjlig förklaring till att vi inte såg några effekter.

I en annan delstudie följde hon en organisation där tjänstemännen bytte lokaler. Från början jobbade alla på kontor med eget rum. Nu skulle en grupp byta till ett annat kontor med egna rum, medan en annan skulle börja jobba i ett så kallat aktivitetsbaserat kontor utan fasta arbetsplatser. Rent teoretiskt skulle det kunna leda till ökad fysisk aktivitet, säger Viktoria Wahlström. Parallellt med flytten genomfördes också ett hälsofrämjande program i syfte att minska sittandet.
Gruppen som flyttade till aktivitetsbaserat kontor ökade sin gåendetid med åtta minuter per arbetsdag efter flytten. Aktiviteten ökade även på fritiden, med elva minuter per dag i medel- eller högintensiv aktivitet.
– Men vi såg inga förändringar i den här kontorsgruppens sätt att bryta sitt sittande. Många såg inget incitament att byta arbetsplats under dagen utan rörde sig som tidigare – när de skulle på möte eller fikarast.

En processutvärdering visade att organisationen hade en stark hälsofrämjande kultur där cheferna stöttat det hälsofrämjande programmet. Viktoria Wahlström konstaterar att deltagarna även i den här studien var fysiskt aktiva på en hög nivå redan från början.
– I båda studierna stod deltagarna upp ungefär 40 procent av tiden på jobbet. Det är betydligt mer än tidigare studier har visat. Att deltagarna inte satt mindre trots att vi uppmuntrade dem till det visar kanske att det finns ett tak för hur mycket man kan minska sittandet hos kontorsarbetare?

Hur ser det perfekta kontoret ut?
– Jag tänker att man ska stödja och underlätta för variation. Jag brukar säga att det inte vore så dumt med ett rörelsebibliotek där man kan hämta stå-matta, kontorscykel eller pilatesboll. Det är också viktigt att uppmuntra personalen till att träna, vilket många organisationer redan gör.

Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se