Från testcenter för idrottare till företagshälsovård med krutet på hälsofrämjande insatser. Winternets vd Mats Engström vågar tala klarspråk om ohälsan i offentliga förvaltningar. Nu vill Bodens kommun ta in kliniken i sin egen verksamhet.
Det är viktigt att våga ställa krav och inte bara utföra det som beställaren vill ha, säger Winternets VD Mats Engström. Han är känd för att tala klarspråk om ohälsan i offentliga förvaltningar. Foto: Agneta Persson
Mats Engström och fysioterapeutkollegan Ann-Sofie Lindberg har nyligen presenterat en rapport om arbetsmiljön på socialförvaltningen i Boden. Tillsammans har de intervjuat 135 chefer och administrativ personal. Nu har lokaltidningen skrivit en lång artikel om resultatet. Det är tung läsning med ord som toppstyrning och bristande tillit, kränkande särbehandling och mobbning, härskartekniker, hot om repressalier. Det är ovanligt att en företagshälsa tillåts göra ett så grundligt arbete. Vanligtvis går man in och släcker bränder, säger Mats.
– Här vill man ta ett helhetsgrepp för att på riktigt förändra och utveckla. Det som kommit fram är tufft, men då går det också att göra något åt det eftersom vi nu vet vad som inte fungerar.
Vi befinner oss alltså i Boden på Winternet, ett test-, rådgivnings-, forsknings-, utbildnings- och utvecklingscentrum för idrott, friskvård, folkhälsa, hälsa och rehabilitering. Hit kan man vända sig både som privatperson och som företag för att få hjälp att kartlägga och förbättra den fysiska och psykiska hälsan. När Mats, som är fysioterapeut och före detta militär, startade företaget för 22 år sedan var det som ett testcenter för vinter- och sommaridrotter. I takt med att verksamheten väckte allt större intresse, bland annat i forskarvärlden, anställde Mats fysioterapeuter och idrottsfysiologer för att kunna möta upp behovet. Syftet har alltid varit att bedriva verksamheten med hög kompetens och med forskning och utveckling, och snart började de bedriva egen forskning och medverka i andras studier, både nationella och internationella. De började också undervisa i fysiologi på olika universitetsutbildningar, handleda doktorander och ta emot studenter på VFU.
Till testlabbet kommer allt från elitidrottare till kommunalt anställda. Foto: Winternet
2014 breddades verksamheten ännu mer och det första steget till att även bli företagshälsovård togs. Då drog de nämligen i gång det de kallar ”hälsofrämjande aktiviteter” för anställda inom kommunal vård och omsorg, men även för alla kommunanställda. Det kunde vara kom-i-gång-grupper, introduktion för den som aldrig vågat sätta sin fot i ett gym, viktminskningsgrupper, kostrådgivning och så vidare. Den som inte lyckades komma på fötter vid första omgången fick haka på igen vid nästa tillfälle. I dag finns här även en företagsläkare och företagssköterska och Winternet har bedrivit företagshälsovård i flera år. Den består i huvudsak av tre områden: Efterhjälpande insatser (som att till exempel hjälpa en person tillbaka till arbetslivet efter skada eller sjukdom), förebyggande insatser (till exempel mota bort besvär som börjat ge sig till känna) och hälsofrämjande insatser (som de gruppaktiviteter som beskrivits ovan, men här finns nu också mer avancerade aktiviteter för den som redan är fysiskt aktiv, som till exempel löpskola). Det är på de hälsofrämjande insatserna krutet läggs. Att erbjuda aktiviteter utifrån individens behov är mycket bättre än att slentrianmässigt dela ut friskvårdsbidrag till alla eftersom det riskerar att bara hjälpa de redan frälsta, säger Mats. Men det är ovanligt att en företagshälsovård jobbar på det här sättet. De flesta anlitar andra aktörer för det hälsofrämjande arbetet, som till exempel att fixa träningskort till ett gym.
– För mig är inte det rätt modell, säger Mats. Det är vi som är bäst på fysisk aktivitet, och därför är det vi som ska hålla i det. När vi mäter hur våra hälsofrämjande tjänster används så ser vi att vi även når dem som annars inte är fysiskt aktiva.
I lokalerna pågår integrationsprojekt där asylsökande bland annat får undervisning i hälsa och tillgång till gymmet. Foto: Agneta Persson
För att som företagshälsovård kunna jobba på det här sättet krävs det en köpare som är beredd att betala för bredden. Bodens kommun ska därför ha en eloge, säger Ann-Sofie.
– I upphandlingskriterierna har de inkluderat både företagshälsa, förebyggande hälsa och hälsofrämjande insatser, säger hon. Det är modigt. Det finns alltså en vilja att jobba förebyggande och inte bara ta hand om folk när de redan har fått besvär. Det är de nog ganska unika på.
Men det finns en sak till som gör det här lite annorlunda, och det är Mats själv. Han räds inte att säga vad han tycker, och han säger stopp när han anser att något inte är bra. Man måste våga ställa krav och inte bara utföra det beställaren vill ha, menar han. Det är annars lätt hänt. Att leverera på beställning är ju en del av företagshälsovårdens villkor.
– Man måste våga säga nej om man bjuds in för sent i en process, säger han. Vi ska vara med från början. Eller till exempel om en arbetsgivare på förhand har bestämt sig för att en stressad medarbetare behöver samtalsstöd. Vi vill alltid kartlägga vad personen har för problem och vad det beror på, vilket kan vara jättejobbigt för en chef som redan bestämt sig för vad problemet är.
Ann-Sofie Lindberg. Foto: Agneta Persson
För fyra år sedan gjorde Winternet en undersökning på 100 personer som arbetade på ett äldreboende och 100 personer som arbetade på en skola i kommunen. De tittade bland annat på riskfaktorer som dålig kondition, högt blodtryck och fetma. Varningslamporna blinkade rött för majoriteten av dem i vården och drygt hälften av dem i skolan när det kom till den fysiska statusen. Vad det rent krasst betyder är att de inte är fullt arbetsföra, men också att fritiden blir lidande, konstaterar Mats.
– Klart personalen upplever att de sliter ihjäl sig när de inte har kapacitet för något annat. Det är ju som att köra Formel 1 redan när de går i en trappa!
I vilket fysiskt skick man är avslöjar till stor del hur bra man klarar av sitt jobb, säger Mats och berättar att det finns studier som visar att studenterna på vård- och omsorgsprogrammet är de som har lägst fysisk förmåga.
– Den egna hälsan borde därför vara en självklar del av utbildningen, annars riskerar man ju att skickas ut i ett yrkesliv som man inte kommer klara av. Du kanske är anställd på heltid men bara har 70 procents arbetskapacitet. Då gör du faktiskt inte ditt jobb.
Ann-Sofie håller med. Det handlar inte om att man ska träna på elitnivå, säger hon, utan om att skapa en hälsa så man orkar med sitt arbete.
– Många vi träffar har så låg fysisk kapacitet att de är helt slut när de kommer hem. Det innebär att de inte kan jobba lika effektivt som de skulle kunna göra. Och kunden kanske inte får den fulla service som den skulle behöva. Det kan vara provocerande att säga det, men det är ju så det är.
Camilla Fryksell, fysioterapeut och ergonom, hjälper socialsekreteraren Maria Dådring med hur hon ska få en bättre arbetsposition vid datorn. Foto: Agneta Persson
Det hade varit lätt att släppa kartläggningen av de 200 inom vård och skola med en generell uppmaning att förbättra hälsan. Men i stället tog Winternet fram en rad olika insatser som varierade med individens behov. En del behövde praktisk hjälp att komma i gång med träning, andra behövde jobba med sin självkänsla för att kunna ta ett första steg mot ett bättre mående. Två år senare hade korttidssjukfrånvaron minskat med 2 000 timmar.
– Det vanligaste är att man gör hälsoprofiler eftersom de är lätta att göra, och så konstaterar man att ”du måste vara mer fysiskt aktiv”, säger Mats. Jaha, men hurdå? Man måste ju jobba med den här personen flera gånger. Det är något arbetsgivarna behöver förstå, att det krävs något mer.
Ibland kan det behövas skräddarsydda individuella insatser på allt mellan tre och nio månader, berättar Mats. För att det verkligen ska bli resultat får både arbetsgivare och arbetstagare skriva på ett kontrakt. Den anställde skriver under på att följa programmet, och arbetsgivaren å sin sida skriver under på att ge de förutsättningar som behövs. Fysisk aktivitet och regelbundna möten med företagshälsan ingår alltid. När perioden är slut görs en utvärdering, och ytterligare en uppföljning tre månader senare.
– När vi bygger förtroende på det här sättet får vi också ofta reda på den verkliga orsaken till problemet, säger Mats.
Och uppenbarligen fungerar Winternets koncept. För nu vill Bodens kommun göra kliniken till en del av den egna verksamheten, trots den jobbiga granskningen av socialförvaltningen, och trots att Mats står vid rodret och inte låter sig styras av enklast möjliga beställningsuppdrag. Processen är påbörjad och planen är att allt ska vara klart i höst. Att bli en permanent del av kommunens verksamhet blir en möjlighet att göra ett ännu bättre jobb, säger Mats.
– Vi kommer kunna vara med på de viktiga mötena, vi kommer kunna prata om det vi anser behövs. I dag måste vi vänta på att bli inbjudna och vi måste ta betalt för det. Med ett närmare samarbete kan vi på ett bättre sätt tillsammans ta fram rätt insats.
Maria Lundgren, biträdande kommunchef i Boden, ser fram emot att få Winternet ”innanför stängslet” som hon säger, och räds inte att få en aktör på halsen som ställer höga krav.
– Då kan de utmana oss ännu mer, och det ser jag fram emot, säger hon. I en grupp där alla säger ja eller tänker lika sker det inte så mycket utveckling. Men får man vända och vrida på frågor så händer det något.
Maria Lundgren. Foto: Cecilia Egefjord Ågren
Att köpa in enstaka tjänster från företagshälsan hade väl varit både enklare och billigare?
– Haha, ja … men är det bättre? Vi har högre ambitioner än så när vi vill värna våra medarbetare. Det främsta skälet att göra Winternet till en del av den kommunala verksamheten är kontinuiteten. Vi vill känna oss trygga med att inte riskera att behöva byta. Och när vi nu inte bara har upphandlat företagshälsovård utan också förebyggande och hälsofrämjande verksamhet så blir kontinuiteten ännu viktigare.
Är ni modiga som gör så här?
– Vi måste ju våga prova en sådan här lösning! Jag förstår att det är okonventionellt, men vi har samarbetat ett tag så de är inte främmande för oss.
Så vad händer med den jobbiga arbetsmiljöundersökningen på socialförvaltningen då? Ja, nu ska handlingsplaner tas fram, på flera nivåer. Att det kommer kräva många insatser är tveklöst, säger Mats. Vilka som ska göra dem och i vilken takt återstår att se. Kanske behöver flera olika kompetenser tas in utifrån.
– Sen vill vi ju samtidigt öka den fysiska aktiviteten, säger han. Men det är inte det jag ska dra in som första åtgärd här.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
