Johanna Ahlsten är fysioterapeut på Stockholms centrum för ätstörningar. Där möter hon ibland patienter med könsdysfori.

Att fokusera på fötter och händer när det känns jobbigt med kroppen brukar fungera bra, säger Johanna Ahlsten. Foto: Agneta Persson

TEMA TRANS Tillfrisknandet från en ätstörning är svårare när patienten har en könsdysfori, förklarar Johanna Ahlsten. Som till exempel när vikten behöver återhämtas. Könsdysfori är ingen sjukdom, understryker hon, men för den som är född med kvinnligt biologiskt kön och identifierar sig som kille innebär en återhämtad vikt också att den kvinnligt kodade kroppen kommer tillbaka. Vilket går på tvärs mot vad som kan uppnås med en ätstörning.
– Man behöver alltså både uppleva och se sig själv med en kropp som har större bröst och rundare höfter, säger Johanna Ahlsten. Och att få tillbaka mensen kan kännas traumatiskt.
Att arbeta med kroppsmedvetenhet, som är en viktig del av den fysioterapeutiska behandlingen vid ätstörningar, kan innebära en extra stor utmaning vid könsdysfori.
– Bara tanken på kroppen kan vara triggande, säger Johanna Ahlsten. Det är svårt att vara närvarande i en kropp som man inte vill ha.

Som fysioterapeut kan man därför behöva göra övningarna lite mildare, säger hon. I stället för att ge raka direktiv som ”känn in hela kroppen mot golvet och hur det känns i dina fötter och dina ben”, kan man instruera mer öppet och inbjudande med flera alternativ. ”Om du vill kan du fortsätta att sitta i den här positionen, eller så kan du gå över till den här.”
– Något som också brukar fungera ganska bra är att fokusera på kroppsdelar som inte är så laddade, som till exempel fötter och händer. De kan bli trygga platser att gå till när det känns jobbigt med kroppen.
Man kan också fokusera på kroppens funktion, säger Johanna Ahlsten. Vad man vill att den ska kunna göra, vad man tycker om och vad man vill uppleva med den. För det är viktigt att må så bra man kan i den kropp man har i väntan på att få könsbekräftande vård, säger hon.
– Det kan handla om flera år och man kan inte sätta sitt liv på paus så länge. Vi pratar därför mycket om att det inte är kroppens utseende som definierar hela ens självbild. Och att oavsett biologiskt kön så kan ingen ta ifrån dig rätten att definiera dig som det du vill.

Johanna Ahlsten har vid det här laget en hel del klinisk erfarenhet från patientgruppen och känner sig varken rädd eller osäker i mötet med den. Ändå finns det mycket kunskap hon saknar, säger hon. För att kunna förbättra vården för transpersoner skulle hon gärna vilja nätverka med andra inom professionen.
– Framför allt skulle jag vilja lära mig vad en person i den här sitsen behöver och önskar, och hur man som fysioterapeut kan jobba mer med frågorna.

Läs hela Tema Trans HÄR.