Det snackas alltmer om hjärnskakningsrehabilitering, både inom hälso- och sjukvården och idrotten. En av dem som sprider aktuell kunskap på området är fysioterapeuten Victor Bull som startat Hjärnskakningspodden.

Fysioterapeuten Victor Bull startade Hjärnskakningspodden för att nå ut med aktuell kunskap. Foto: Privat

Det finns ett skäl till att Victor Bull har ett särskilt intresse för hjärnskakningar, han fick nämligen avsluta sin elitidrottskarriär inom karate i förtid på grund av en hjärnskakning.
– Jag levde med tuffa besvär i fyra år, säger Victor Bull, och jag vill att de som drabbas av hjärnskakning i dag ska få bättre och snabbare hjälp än jag själv fick.
Att han tidigt i yrkeslivet fördjupade sig inom området ledde till att han redan som fysioterapeutstudent blev anlitad som föreläsare vid grundutbildningen vid Lunds universitet, och där föreläser han än i dag. Efter examen jobbade han inom primärvården men hade ett eget deltidsföretag vid sidan och tog hjärnskakningsrelaterade uppdrag hos idrottsklubbar inom handboll, fotboll och kampsport. Sedan 2023 driver han, ihop med två specialistläkare, en privat hjärnskakningsmottagning i Malmö.
– Visst tar vi emot många elitidrottare med hjärnskakningar, men mottagningen är öppen för vem som helst, så jag möter patienter i alla åldrar som har hjärnskakningsrelaterade besvär. Majoriteten av dem har lidit av besvären länge, i många månader eller flera år. Problemen är ofta mångfacetterade och de behöver rehabilitering ur flera olika perspektiv.
Rehabiliteringen bygger på aktuell forskning om skademekanismer och behandling av hjärnskakningar, berättar Victor Bull, och efter att patienten blivit undersökt skapas en rehabiliteringsplan utformad helt efter patientens symtom.

Vilka är de vanligaste myterna om hjärnskakning?
– Den största myten är att man ska vila sig i form. Att symtomen ska botas med passivitet och undvikande av fysisk aktivitet. En annan myt är att besvären alltid ska gå över fort och att det därmed ska gå snabbt för alla att komma tillbaka till sin sport exempelvis. Det går absolut att komma tillbaka och bli rehabiliterad, men hur lång tid det tar är olika från individ till individ.

Vad är ett bra första omhändertagande efter en hjärnskakning?
– Den mest grundläggande saken är att man får information om vad en hjärnskakning är för något. Jag har mött patienter som haft problem i sju till tio år, men inte någon gång fått förklarat vad det är. I informationen ingår att ge patienten korrekta förhållningsregler. Rekommendationerna i dag handlar inte om att ligga stilla i ett mörkt och tyst rum utan om en lättare vila i en-två dagar. Det är också bra att försöka komma tillbaka till sin vardag med fysisk aktivitet, skola eller arbete. Det handlar inte om att köra över sina symtom men att under processen tänka mer uppmuntrande än begränsande.

För att nå ut med kunskap driver Victor Bull kontot fysiohjärnskakning på Instagram där han delar med sig av information, träningstips och övningar som en hjälp till självhjälp. I november förra året startade han dessutom en podd.
– Det slog mig att det är många med hjärnskakning som inte orkar titta på skärmar och inte finns på sociala medier. Med en podd kan jag ge fylligare information till dem på ett mer behagligt sätt genom att man bara behöver lyssna på den. Det fanns dessutom rum för en podd eftersom det inte fanns något liknande innan.
I Hjärnskakningspodden, som har haft cirka tiotusen lyssningar i år, bjuder Victor Bull in experter inom specifika områden och även elitidrottare som genomgått hjärnskaderehab. Han släpper ett avsnitt var annan vecka (ungefär) och hittills finns 20 avsnitt publicerade.

Vad hoppas du uppnå med podden?
– Det största målet är att personer drabbats av en hjärnskakning ska få en lättillgänglig kunskapsbas samtidigt som jag är tydlig med att podden inte kan ersätta medicinsk rådgivning. Jag vill också vara en kanal där vårdgivare kan hitta aktuell information inom det här ämnet. Eftersom jag har med många aktiva forskare och kliniker är det lätt att hålla podden uppdaterad med den senaste kunskapen.

Med sin spetskompetens är Victor Bull involverad i att uppdatera råd och rekommendationer på hjärnskakningsområdet. Det arbetet sker inom Swedish Sports Concussion Society tillsammans med flera fysioterapeuter, läkare och andra experter och innebär en övergripande uppdatering av rekommendationerna vid omhändertagande och behandling. Allt ska mynna ut i en artikel som ska publiceras under höstterminen i Läkartidningen. En presentation av Hjärntrappan 2.0 kommer att vara en del av den artikeln, berättar Victor Bull.

Vad är nytt i den?
– Det är tre saker i den som är ändrade. Enligt steg 1 i förra versionen ska man hjärnvila tills man är symtomfri. Den punkten är ändrad till rådet att ta det lite lugnare en till två dygn och att man trots att man har symtom kan vara mer fysiskt och mentalt aktiv. Det har visat sig att strikt vila inte hjälper i det långa loppet, förklarar Victor Bull.
– Den andra saken som ändrats är att man tidigare skrev att om spelaren får symtom vid något av stegen under hjärntrappan, så ska man gå tillbaka till första steget vilket är hjärnvila. Den skrivningen är ändrad till att symtomen kan få öka lite grann under fysisk aktivitet, om de sakta minskar efter aktivitet.
– Den tredje saken vi tar upp är att symtomfrihet inte alltid betyder att hjärnan har återhämtat sig. Även om subjektiva symtom kan försvinna på tre-fyra dagar genomgår hjärnan förmodligen fortfarande en läkningsprocess som inte är fullgången. Det innebär att man ska iaktta stor försiktighet med att skynda sig tillbaka bara för att man mår bra snabbt.

Inom elitidrotten vill man ofta ha sina nyckelspelare tillbaka i matchen ganska fort. Vad tänker du om det?
– Min approach är att ställa frågor om vad som är viktigast. Går de sportsliga ambitionerna ut över de medicinska rekommendationerna? Är det viktigast att individen blir frisk och mår bra eller att en spelare kommer tillbaka vilket pris som helst? När jag pratar med elitidrottare som drabbats av hjärnskakning finns det inte en enda som säger att de borde kommit ut i spel snabbare. I efterhand tycker alla att de borde ha varit mer restriktiva och att det gick för fort. Att man borde ha lyssnat mer på symtomen och inte stressat sig till återgång till spel.