En ingenjör kan tjäna 15 000 kronor mer än en fysioterapeut, trots att de värderas lika. Arbetsgivaren skyller skillnaden på marknadskrafterna. Det visar vår granskning. Men slentrianmässiga förklaringar håller inte enligt DO.
Att återkommande använda sig av generella förklaringar som ”marknadskrafter” håller inte. Illustration: Colourbox
Alla arbetsgivare måste en gång om året göra en lönekartläggning. Det säger diskrimineringslagen. Kartläggningen ska inte bara granska eventuella skillnader mellan kvinnor och män inom samma yrke utan också analysera lönerna för kvinno- respektive mansdominerade yrken som anses likvärdiga. Hittar man osakliga löneskillnader måste en handlingsplan upprättas, och skillnaderna ska åtgärdas inom tre år. Men vad är då en saklig löneskillnad? Att lönerna för det kvinnodominerade yrket fysioterapeut är lägre än för likvärdiga mansdominerade yrken är ingen nyhet. Men hur stora är skillnaderna, och hur motiverar arbetsgivaren dem?
Tidningen Fysioterapi har begärt in lönekartläggningar från landets samtliga 21 regioner, varav 20 svarade. Fysioterapeuter har framför allt jämförts med ingenjörer, systemutvecklare och IT-tekniker. I samtliga regioner tjänar gruppen fysioterapeuter mindre än de manligt dominerade jämförelseyrkena: som minst 3 500 kronor mindre och som mest 15 500 kronor mindre. Vanligast är en löneskillnad på mellan 7 000 kronor och 9 000 kronor, men även 11 000 kronor förekommer i flera regioner.
Men trots att samtliga regioner konstaterar löneskillnader mellan grupperna – som arbetsgivaren alltså själv definierat som likvärdiga – är det endast två som uttryckligen noterat att det inte går att utesluta att en del av lönesättningen kan vara osaklig på grund av kön. Övriga regioner menar att lönerna är könsneutrala. Som förklaring till lönegapet nämns sådant som erfarenhet, tidigare chefslön, individuell prestation, ålder, ansvar, bredare kompetens och att lönerna är i nivå med vad andra regioner betalar. Men det allra vanligaste argumentet är att det är marknadskrafterna som motiverar högre lön för de mansdominerade yrkena.
Och visst ska marknadskrafterna spela roll – om marknaden fungerar. Det skriver Lönelotsarna, ett nätverk som består av löne- och statistikexperter, i sin senaste rapport från 2021. Sitter man på efterfrågad kompetens som är svår att rekrytera ska man också ha höga löner. Problemet är bara att när det gäller många kvinnodominerade yrken fortsätter lönerna att vara låga trots skriande personalbrist, konstaterar rapportförfattarna. Dessutom går löneutvecklingen åt fel håll. Mellan 2015–2021 var det endast barnmorskorna som hade haft en bättre utveckling än jämförelseyrket civilingenjör. I alla andra fall hade lönerna ökat mer i männens yrken. ”Under pandemin var alla överens om att de kvinnodominerade välfärdsyrkena skulle uppvärderas. Lönelotsarnas rapport visar att så inte har skett.”
Jenny Fromin, jurist och utredare på Diskrimineringsombudsmannen (DO). Foto: Gustaf Widegård
Att återkommande använda sig av generella förklaringar som ”marknadskrafter” utan närmre analys håller inte heller enligt lagstiftningen. Har man konstaterat en löneskillnad så ska den analyseras. Frågan som ska besvaras är om det finns ett direkt eller indirekt samband mellan lönesättning och kön. Det säger Jenny Fromin, jurist och utredare på Diskrimineringsombudsmannen (DO).
– Förklaringar av typen ”det ligger i linje med vad andra arbetsgivare brukar betala”, eller ”de har inte en alternativ arbetsmarknad” svarar ju inte på frågan om det finns ett samband mellan lön och kön. Alla hänvisningar ska vara välgrundade och kunna beläggas.
Vad kan man göra som facklig representant när arbetsgivaren hänvisar till marknadskrafterna?
– Begär att få se underlaget till den analysen. Den som hänvisar till marknadslöneläge ska också ha på fötterna. Arbetsgivare med minst tio anställda måste dessutom dokumentera kartläggning och analys skriftligt.
Bristande, eller obefintliga, lönekartläggningar kan anmälas till DO. Även bristande samarbete kring dessa kan anmälas eftersom parterna enligt diskrimineringslagen ska samverka. Om DO håller med om bristerna kan ärendet tas till Nämnden mot diskriminering som då har möjlighet att belägga arbetsgivaren med vite. Det är dock ovanligt med anmälningar som rör lönekartläggningar, säger Jenny Fromin. Granskningar av kartläggningar som sker äger därför oftast rum på DO:s eget initiativ. Just nu pågår till exempel granskningar av flera statliga myndigheters lönekartläggningar.
Borde fler anmäla?
– Anmälningar är alltid välkomna, säger Jenny Fromin. Vi kan ju inte kolla upp alla arbetsgivare, det är en för stor apparat. Vi behöver anmälningar för att kunna få en bild av hur det ser ut. Men fackförbunden har också en viktig roll att se till så kartläggningarna genomförs korrekt.
Mer om lönekartläggningar finns på Diskrimineringsombudsmannens hemsida.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
