En för hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till arbetsorsakade besvär. Det sa Magnus Åkerström, forskare vid Institutet för stressmedicin inom Västra Götalandsregionen, på Fysioterapi 2021. Forskning visar att 97 procent av problemen är organisatoriska.
En hållbar arbetsbelastning är när det finns en balans mellan krav och resurser, sa Magnus Åkerström. Foto: Agneta Persson
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska inte bara minska risken för ohälsa utan även främja hälsa på arbetsplatsen. Utmaningen, enligt forskaren Magnus Åkerström, är att identifiera det som belastar (problemet) och hur arbetet kan organiseras så att möjlighet till långsiktig återhämtning kan ske (hållbar arbetsbelastning).
– Det är svårt och ställer krav på samarbete. En hållbar arbetsbelastning är när det finns en balans mellan krav och resurser. Det behöver också finnas utrymme för återhämtning från den belastning som du har haft, sa Magnus Åkerström.
– Som individ kan du fundera på vad du behöver återhämtning ifrån och tänka i termer av passiv och aktiv återhämtning. Har du arbetat vid en skärm hela dagen, kanske den bästa återhämtningen inte är att spela på mobilen när du kommer hem? Återhämtning behöver inte heller vara att ligga i soffan utan kan också vara lustfyllda aktiviteter med olika intensitet.
I VG-region gjordes för några år sedan en arbetsmiljösatsning där budgeten förstärktes för att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Olika enheter inom regionen fick ansöka om projektmedlen och de tre ramarna var att det skulle bidra till nytta i verksamheten, rusta organisationen – inte individen – och utveckla arbetsmiljön. Totalt kom 154 ansökningar in. En separat del i satsningen handlade om uppsökande verksamhet, där åtta verksamheter med mycket sjukfrånvaro och andra problem, fick processtöd.
Forskare, däribland Magnus Åkerström, knöts till satsningen och de gjorde en kartläggning av ansökningarnas problemställningar för att undersöka om de var på individnivå, gruppnivå eller organisatorisk nivå och om perspektivet i de föreslagna åtgärderna var rehabiliterande, förebyggande eller främjande.
– 97 procent var problembeskrivningar på en organisatorisk nivå. Det är inte högt, det ser ut så här i andra studier även i andra länder. Det var också tydligt att det fanns en diskrepans mellan vilka problem som beskrevs och vilka åtgärder man önskade genomföra.
Den vanligaste åtgärden var förebyggande på individnivå. Bara en tredjedel var åtgärder riktade mot organisationen fast det var där problemen fanns. Det var vanligt att designa sina åtgärder mot symtomen, exempelvis erbjuda en inspirationsföreläsning, i stället för att fundera på varför folk är stressade, berättar Magnus Åkerström.
Resultaten visade även att för den del av satsningen där verksamheterna inte hade något processtöd fanns det ingen övergripande interventionseffekt. Den grupp av verksamheter som fick expertstöd sänkte däremot sin sjukfrånvaro med 2 procentenheter.
– Av det kan man dra slutsatsen att chefer och HR behöver stöd för att identifiera effektiva åtgärder. Man behöver förflytta fokus från individ till organisation. Det gäller att ta hand om individen men åtgärda problemen i organisationen.
Varje gång det finns ett individärende gäller det att titta på orsaken bakom det, sa Magnus Åkerström. Foto: Agneta Persson
I livestudions eftersnack betonade Magnus Åkerström återigen hur viktigt det är att organisationer får stöd att växla perspektiv, så att man får syn på roten till arbetsmiljöproblemen.
– Varje gång det finns ett individärende gäller det att titta på orsaken bakom det, för att det kan vara till hjälp för fler. Vi behöver göra riskbedömningar och kritiskt granska vår verksamhet och se hur vi valt att organisera arbetet. Det kan till exempel finnas en kultur i hur man väljer att fördela patienter mellan olika anställda, som kanske inte är optimal.
Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se
