STARTKONTAKTOM OSSARKIVANNONSERA
NYHETERDEBATTFORSKNINGLEDARE
NYHETER
Profilen
Klinik & praktik
Reportaget
Forskning & utbildning
Avhandlingar

Reportaget

Bild
Tränaren Robert "Robban" Öberg tillsammans med några av de unga spelarna.

MED LÅNESTOLAR KAN FLER SPELA RULLSTOLSBASKET

2017-05-08 (Text: Agneta Persson Foto: Gustav Gräll)
I Tollare bollhall kan barn och vuxna med funktionsnedsättning träna rullstolsbasket. Klubben har varit med och planerat hallen, som är tillgänglig för alla. Och så grädden på moset: ett eget förråd med basketstolar till utlåning.

Hallen i Nacka utanför Stockholm är byggd i ett plan, med rullstolsramper och duschar och toaletter som alla kan använda. Och ett förråd fullproppat med sportstolar. Det här är resultatet av ett aktivt påverkansarbete i en kommun som har velat lyssna. För när Tollare bollhall skulle byggas bjöd kommunen in Nacka Handikappidrott att vara med redan på ritningsstadiet. I dag finns här inte en tröskel.

Det är som natt och dag jämfört med 70- och 80-talet, konstaterar tränaren Robert ”Robban” Öberg. När han växte upp tänkte ingen på tillgänglighet, och man spelade basket i sin vanliga rullstol. I dag är det en materialsport och särskilda sportstolar är en förutsättning för ett bra spel. Kamrade hjul som skyddar fingrar och händer är en självklarhet ute på golvet. Och skyddet för fötterna som gör att man kan köra in i varandra utan att bryta tårna är givet. Att hur man sitter i stolen har en avgörande betydelse för hur man presterar på planen är också något spelare numera vet.
Det är många parametrar att ta hänsyn till för att få till ett riktigt bra sittande i basketstol. Höftbredden är viktig. Ju tajtare man sitter, desto bättre. Tyngden på stolen är också viktig.

Att låna någon annans sportstol är alltså inte någon enkel sak för den som vill nå maximal framgång på planen. Men det är den lösning som står till buds för många. Speciellt barn och unga eftersom en specialtillverkad stol är riktigt dyr. För den som fortfarande växer, eller är nybörjare på rullstolsbasket, är lånestolarna i Tollare bollhall värda guld.
– Vi har haft tur att få en del fondpengar att köpa begagnade stolar för, säger Robban. Men då är de anpassade efter de individer som har sålt dem. Det innebär att de kan vara till 70, 80 procent okej, men det räcker för att vara med och köra.

Hela reportaget om rullstolsbasketen i Tollare bollhall publiceras i Fysioterapi nr 5-17.



Bild

Här blir obotligt sjuka starkare

2017-02-06 (Text och foto: Agneta Persson)
I Göteborg finns landets enda dagvård för palliativa patienter. Här jobbar ett multiprofessionellt team – utan läkare. I stället har fysioterapeuten en viktig roll när fokus ligger på att förstärka det som fortfarande är friskt.

I mars förra året öppnade Sveriges hittills enda dagvård för palliativa patienter på Högsbo sjukhus. Till att börja med ett år på prov. De som skrivs in på avdelningen är patienter som är för friska att läggas in, men ändå för sjuka för att passa in i den övriga vården. Alla måste ha haft ett så kallat brytpunktssamtal, där en läkare har informerat om att sjukdomen inte längre går att bota.

För tillfället är omkring 25 patienter inskrivna, alla i olika åldrar och palliativa stadier. De är omgivna av ett multiprofessionellt team som tar hand om de behov som är störst för dagen. Sjuksköterska, undersköterska, dietist, kurator, arbetsterapeut och fysioterapeut. Men ingen läkare. Det är fokus på det friska och det psykosociala omhändertagandet som gäller här. Fysioterapin är det som lockar flest.
– Många undrar vad fysioterapin kan göra för nytta hos palliativa patienter, säger Fysioterapeuten Karin Fihn. Man kan göra så mycket! Man kan minimera förlust av funktioner som styrka och balans. Man kan aldrig börja för tidigt med fysioterapi i en palliativ fas. Men man kan definitivt börja för sent.

För många patienter har insatserna åstadkommit personliga mirakler. Någon har kunnat resa sig ur rullstolen och börjat gå. En annan kunde resa sig ur sängen och börja köra bil igen. För en patient är några minuter mer på gå-bandet ett stort framsteg.

Tidningen Fysioterapi har varit på plats och träffat flera av patienterna. Hela reportaget kan du läsa i februarinumret som publiceras den 23 februari.

FÖR SENT FÖR EN QUICK-FIX

2017-01-13 (text & foto: Agneta Persson)
Personal som slutar, chefer som ständigt byts ut och riktlinjer som är luddiga. Till sist fick skyddsombud och fackliga företrädare på barn- och ungdomshabiliteringen i Gävle nog och anmälde arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket.

Läget är akut. Personalomsättningen på barn- och ungdomshabiliteringen i Gävle är extremt hög. På fem år har ett 40-tal personer slutat, och det på en arbetsplats med 35 anställda. Antalet remisser växer, korttidssjukskrivningarna hos personalen har dragit iväg. Långtidssjukskrivningarna har också ökat. Trots detta är personaltätheten densamma, så när som på en nyrekryterad logoped. En psykologtjänst har också inrättats, men stolen står än så länge tom eftersom det är svårt att rekrytera.
– Andra arbetsgivare är mer konkurrensmässiga, förklarar skyddsombudet Anna Persson. Specialpedagoger som går till statlig verksamhet kan få upp sina löner med 9 000 kronor.

Rutiner, arbetsbeskrivningar och uppdragsbeskrivningar är svårtillgängliga. Det saknas också uppdragsbeskrivningar på organisationsnivå för hela habiliteringen, men även yrkesspecifika beskrivningar för varje yrkesgrupp.
– Vi har ingen tydlig prioriteringsordning att jobba efter, säger fysioterapeuten Johanna Kullenberg.

Sedan 2011 har fem vårdenhetschefer slutat. Med nya chefer måste personalen – som också ständigt till stor del är nya på jobbet – vara rådgivande vid rekryteringar. Det är ett stort ansvar, konstaterar Johanna Kullenberg. Speciellt som en ordentlig introduktion är viktig för nyanställda. Men ofta prioriteras den bort. Med stöd av de nya föreskrifterna om organisatorisk arbetsmiljö, samt arbetsmiljölagens skrivning om psykisk belastning, gjorde skyddsombud och fackliga företrädare i slutet av förra året en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Barn- och ungdomshabiliteringens verksamhetschef Caroline Engberg är inte förvånad och håller med om att det finns brister i arbetsmiljön.
– Vi har inte gjort tillräckligt, säger hon.

Läs hela reportaget i nästa nummer av Fysioterapi den 26 januari.


Bild

Inga medaljer utan landträning

2016-08-08
Som fysioterapeut har Jeanette Berggren hand om världsrekordsimmaren Sarah Sjöströms landträning. Tillsammans med tränaren håller hon ett öga på eventuella problem som kräver träningsjustering och utformar uppvärmningsrutinen.

Nu när OS närmar sig samlas simmare från hela Sverige regelbundet på svenska simlandslagets nationella elitcentrum, NEC, vid Eriksdalsbadet i Stockholm. Där sker genomgångar, screening och tester samt fintrimning av sina träningsupplägg. Här finns också Jeanette Berggren, en av simlandslagets fysioterapeuter och den som har hand om Sara Sjöströms landträning. Vi har hängde med Jeanette Berggren och Sarah Sjöström under ett träningspass.

Läs hela reportaget här!
Bild



Fysioterapi, Fysioterapeuterna, Box 3196, 10363 Stockholm.
Besöksadress: Vasagatan 48, 3 tr
Tel: 08-56706100

e-post: fysioterapi@fysioterapeuterna.se