Mottagningen för barn med postcovid på Linköpings universitetssjukhus hotas av nedläggning på grund av pengabrist. Om den stänger drabbar det barn och familjer som redan lider svårt. Det säger teamets fysioterapeut Ida Fälth.
Barn är inte små vuxna. Därför är det viktigt att mottagningen för just barn med postcovid får finnas kvar, säger Ida Fälth.Foto: Privat
Mottagningen vid Linköpings universitetssjukhus är en av två i Sverige (den andra finns på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm). Den har funnits i tre år och tar emot patienter upp till 18 år från Östergötland, Kalmar och Jönköpings län. Just nu är omkring 30 barn inskrivna, och det kommer hela tiden nya remisser. Planer finns på att utöka verksamheten för att kunna ta emot barn från hela landet, både med postcovid och andra postinfektiösa tillstånd. Men när sjukvården i regionen nu går en miljard back är framtiden oviss. I en intervju med Vimmerby Tidning säger Fredrik Sjöstrand (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, att det inte längre finns någon finansiering av verksamheten. ”Väljer vi att satsa på mottagningen så måste vi stryka något annat”, säger han.
– En nedläggning drabbar barn och familjer som redan lider svårt, säger fysioterapeuten Ida Fälth som jobbar i mottagningens team.
– Patienterna skulle då förmodligen hänvisas till primärvården och där saknas det ofta – ur ett fysioterapeutiskt perspektiv – kunskap om barn. Särskilt barn med postcovid. Vi tar emot en del patienter från olika barnsjukhus, men där är de inte heller specialiserade på covid.
Patienterna som remitterats till postcovidmottagningen är oftast i tonåren, några har varit yngre än tio år. De är framför allt drabbade av svår fatigue, men även av muskelvärk och uttröttade muskler, koncentrationssvårigheter, ljus- och ljudkänslighet, huvudvärk och annan värk i kroppen, berättar Ida Fälth. Det här gör det svårt för de flesta att vara i skolan, och teamet har därför ett nära samarbete med pedagoger och rektorer om vilka anpassningar som kan behövas för att underlätta.
I teamet ingår förutom fysioterapeuten även arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog, läkare, sjuksköterska, specialpedagog, logoped och optiker. Som fysioterapeut testar Ida Fälth till exempel balans och gång, och hon screenar för dysautonoma besvär samt generell överrörlighet. Patienterna får också skatta sin smärta. Alla tester följs upp var sjätte månad.
Men innan en intervention från fysioterapeuten blir aktuell behöver de flesta barn hjälp av de andra i teamet att komma lite mer på fötter. Och eftersom fysisk träning ofta får den här patientgruppen att tillfälligt må sämre är det dessutom viktigt att motivationen är på plats innan de börjar.
– Det är verkligen en balansgång som kräver individanpassning, säger Ida Fälth. Det kan handla om att bara ta sig ut och sen sitta där och andas. Eller ta en kort promenad. Något som också tycks fungera relativt bra för en del är träning med korta intervaller med sittande vila emellan.
På Mottagningen bedrivs också forskning. Ida Fälth, som är med i en av de pågående studierna, säger att det finns en hel del forskning på vuxna med postcovid. Men när det kommer till barn har forskningen inte kommit lika långt.
– Det finns en del likheter i de vuxnas symtom, men det skiljer sig också en del. Barn är inte små vuxna. Det är därför viktigt att vi får fortsätta träffa de här barnen, samla erfarenhet och fortsätta vår forskning, säger hon.
Lägger mottagningen vid Linköpings universitetssjukhus ner återstår bara en specialiserad klinik för barn med postcovid i Sverige. Den finns på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm (som vi skrev om HÄR när den startade). Den arbetar också interprofessionellt med utredning, behandling, rehabilitering och forskning. Enligt sektionschefen och specialistsjukgymnasten Li Villard finns det inga planer på att stänga verksamheten.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
