Idrottare drabbas oftare än andra av ätstörningar. Två screeninginstrument framstår som användbara för att upptäcka problemen, enligt en dansk studie.

Tjugoåtta elitidrottare ingick i studien, varav 3 var män. De var 16–47 år gamla och tränade bland annat löpning, rodd och cykling. Vid kliniska intervjuer visade sig 20 av deltagarna ha en ätstörning. Den vanligaste formen som upptäcktes i studien var ätstörning utan närmare specifikation. Kriterierna för anorexia nervosa var inte uppfyllda, eftersom idrottarna inte var underviktiga. Vanliga symtom var i stället restriktivt ätande, oro för viktuppgång, kroppsskam och överdriven träning.
I studien testades också frågeformulären EDE-Q och SCOFF. Båda visade sig ha god validitet, sensitivitet och specificitet, men det fanns en risk att idrottare underrapporterade problem.

Lichtenstein et al. Behind the athletic body: a clinical interview study of identification of eating disorder symptoms and diagnoses in elite athletes. BMJ Open Sport & Exercise Medicine 2022;8:e001265.

Annika Olsson
frilansskribent

Deltagarna i studien tränade bland annat cykling. Foto: Colourbox