Primärvårdens handhavande av patienter med riskfaktorer för stroke är fragmentiserad och osystematisk, enligt en ny svensk studie med allmänläkare i fokus.
PREVENTION I denna fokusgruppsstudie deltog 22 allmänläkare inom primärvården. Ett problem som läkarna tog upp var att bestämma vem som faktiskt är en riskpatient – hur mycket ökad strokerisk ska man ha för att vården ska vidta åtgärder? Och när en patient har flera riskfaktorer, vad ska läkaren fokusera på? Läkarna påpekade också att ersättningssystemet styr deras val: Att dokumentera riskfaktorer hos diabetespatienter ger mer pengar än att arbeta med dem som ”bara” har en ohälsosam livsstil. Tidsbrist inverkade också.
Flera läkare efterlyste digitala verktyg för att sammanställa risker, både för sin egen skull och för att pedagogiskt kunna visa patienten. Informationen går in bättre när patienten kan se risknivån, eller rentav räkna ut den själv, menade de.
Ett annat problem är att patienter inte vill diskutera sin livsstil, ansåg läkarna. De vet kanske innerst inne att de borde gå ner i vikt eller sluta röka, men känner sig kritiserade när läkaren tar upp det. Det motsatta problemet finns också: unga med hälsosamma vanor som kräver screening för säkerhets skull. Där gäller det snarare att övertyga dem om att risken är mycket liten.
Läkarna ville gärna arbeta i interprofessionella team men upplevde att vården nu var fragmenterad.
Annika Olsson
frilansskribent
Foto: Colourbox
