Skorna påverkar fotens funktion

Hur påverkar skorna våra fötter över tid? Fysioterapeuten Rasmus Svärd har tillsammans med forskare velat ta reda på hur skovanor hänger samman med fotens form och funktion. En större studie gjordes i Sri Lanka 2023 och under 2026 görs en ny i Sydafrika.

Rasmus Svärd under studien i Sri Lanka 2023. I den använde man 3D-fotskanning, plantartrycksanalys och detaljerade frågeformulär för att samla in data om fotstruktur, fotställning och hälsa. Foto: My Footfunction

Valet av skor, hur stor betydelse har det för hur våra fötter utvecklas? Det är en fråga som fysioterapeuten Rasmus Svärd, privatpraktiker på Postural Workout, har arbetat med under flera år, både kliniskt och inom forskning.
– Hallux valgus är ett vanligt fotproblem, och många drabbade tänker att det är ärftligt eftersom andra i familjen har det. Samtidigt delar man ju också livsstil, skovanor och belastning över tid, och då är det inte så enkelt att skilja på arv och miljö.
Rasmus Svärds intresse för fotens funktion började utifrån en ganska vanlig situation som fysioterapeuter möter, nämligen patienter som har smärta i exempelvis knän, hälar eller rygg. Med tiden började han lägga märke till återkommande samband mellan hur foten fungerade och hur resten av kroppen belastades. Foten, menar han, får ofta betydligt mindre uppmärksamhet i rehabilitering än andra delar av kroppen.
– Vi tränar bål, rygg och axlar, men foten får ofta ett inlägg i stället för att man arbetar med styrka och funktion. Jag tycker det är ett lite märkligt sätt att se på just den kroppsdelen, jämfört med hur vi annars jobbar inom fysioterapin. Våra fötter bär ju hela kroppen, och hur de mår och fungerar har jättestor betydelse. Utifrån min erfarenhet skulle jag vilja säga att våra moderna västerländska fötter är väldigt dysfunktionella och svaga.

Det här intresset för fötter ledde Rasmus Svärd in på att fördjupa sina kunskaper om hur skorna påverkar fotens funktion. För några år sedan var han med i en studie tillsammans med forskare från Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och universitetet i Ljublana samt Joseph Stone, grundare av My foot function. Vid en semester på Sri Lanka hade Stone lagt märke till vilken bra fotfunktion många lankeser hade, särskilt på landsbygden där man antingen gick barfota eller i flipfIops. De hade ofta ett mellanrum mellan stortån och resten av tårna, och inga tendenser till hallux valgus, berättar Rasmus Svärd.
– Tidigare forskning om fothälsa har ofta jämfört olika folkgrupper med varandra, vilket inneburit osäkerheter kring vad som är genetiska eller miljömässiga faktorer. På Sri Lanka fanns en jättebra möjlighet att komma närmare själva miljöfaktorn, alltså vad skor och vardagliga vanor faktiskt gör med foten. Därför ville vi göra en studie där.

Studien, som startade 2023, omfattade drygt tusen deltagare mellan 18 och 65 år som fick svara på frågor om bland annat ålder, kön och skovanor. Därefter analyserades deras fötter med hjälp av en 3D-skanner. Deltagarna delades in i tre grupper utifrån hur mycket de använde skor, från helt barfota till regelbunden användning av moderna västerländska skor med smal tåbox – något som är vanligt om man bor eller jobbar i städerna. Resultaten visade tydliga och statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.
– Ju mer man använder trängre västerländska skor, desto större är graden av hallux valgus. Det vi såg var att skoval verkar ha mycket större påverkan än genetiken i det här avseendet, säger Rasmus Svärd, vars roll i studien främst var kopplad till metodutveckling och datainsamling.
Under fältarbetet såg forskargruppen återkommande fall inom familjer, där personer med liknande genetisk bakgrund hade olika fotform beroende på hur de levde och vilka skor de använde i vardagen. Rasmus Svärd har flera exempel, som en familj med tre bröder:
– Två av dem arbetade barfota på risfälten och hade breda, välfungerande fötter utan tecken på hallux valgus och de rörde sig obehindrat. Den tredje som arbetade på bank och använde skor stora delar av dagen, hade däremot utvecklat tydlig hallux valgus, nedsjunket framfotvalv och kunde inte längre sitta på huk utan att ramla bakläges.

I Sri Lanka-studien användes 3D-fotskanning, plantartrycksanalys och detaljerade frågeformulär för att samla in data om fotstruktur, fotställning och hälsa. I april påbörjades en liknande studie i Sydafrika. Foto: My Footfunction

För att se om resultaten från Sri Lanka är generaliserbara, ska Rasmus Svärd och en grupp forskare upprepa upplägget i andra populationer. Under 2026 genomförs därför ett nytt forskningsprojekt, denna gång i Sydafrika. En mini-pilot gjordes tidigare i april med 50 – 70 deltagare från fem olika stammar av ursprungsbefolkning, och framöver ska en större studie göras med 250 – 350 deltagare från samma stammar, i samverkan med University of Johannesburg och North-West University i Sydafrika. Totalt sett handlar det om 500 – 700 deltagare när man räknar in stadsbaserade jämförelsegrupper. Forskarna tittar också på möjligheten att samla data från stammar i Tanzania.
– Utifrån erfarenheterna på Sri Lanka har vi också gjort en del metodförbättringar. Vissa frågor behöver ställas mer precist, till exempel när i livet man börjar använda skor och hur den exponeringen ser ut över tid. Målet är att få en bättre förståelse för sambanden och kunna ge mer välgrundade rekommendationer framöver, säger Rasmus Svärd.

När det gäller fötter och skor säger Rasmus Svärd att tårna behöver plats att röra sig i skon och inte trycks ihop. För annars kan foten inte jobba som den ska, och det ökar även risken för hallux valgus-problem. Stortån behöver kunna peka rakt fram, eftersom den har en viktig funktion för fotens styrka och balans. Ett annat problem är att många skor har onödigt mycket dämpning, hög klack och en toe-spring, för att avlasta foten och överta arbetet från dess muskler. Problemet blir då detsamma – att fotens muskler inte aktiveras i tillräcklig utsträckning och blir svaga över tid.
– Inlägg i skor är också vanligt idag. De har sin plats, men man ska se dem som något temporärt, till exempel vid akut hälsporre. Precis som när kryckor är ett temporärt hjälpmedel efter vissa operationer.
Ett nedsjunket fotvalv har ofta sin orsak i samma typ av dämpade skokonstruktion i kombination med en något konkav sula. Det ökar belastningen på framfoten, i samverkan med att tårna trängs ihop.
– Då sjunker fotvalvet ner och det kan också påverka kroppens hållning negativt. Men det kan man åtgärda med bättre skor och träning av fötterna.

Born to run-rörelsen med barfotaskor var väldigt trendig för tio år sedan men fick kanske inte riktigt det genomslag som många trodde, menar Rasmus Svärd. En förklaring är att många gjorde en alltför snabb omställning, från kraftigt dämpade skor till väldigt tunna barfotaskor.
– Det blir lite som att aldrig ha sprungit maraton och plötsligt försöka göra det direkt. Kontrasten blir för stor för kroppen. Det betyder inte att maraton i sig är dåligt, utan att man behöver träna upp kapaciteten först. På samma sätt kan ett snabbt byte från en kraftigt dämpad sko till en mycket tunn sko bli en för stor belastning.
Utifrån sin kliniska erfarenhet tror Rasmus Svärd att många skulle må bra av att gå över till skor med bred tåbox, böjlig sula och zero drop – det vill säga att häl och framfot befinner sig på samma nivå. (Se fler tips i faktarutan!) Det skulle kunna ha positiva effekter på både hållning och balans, och potentiellt motverka vanliga problem med exempelvis knä och höfter.
– Att gå barfota är naturligt och rekommenderas på sommarhalvåret, men jag är inte förtjust i de tunna barfotaskorna för vardagsbruk. De flesta behöver en viss dämpning, åtminstone en eller två centimeter, särskilt om man går och står mycket på hårt underlag.

Pernilla Fredholm
frilansreporter