Remisserna flödar in till Kvinnorehabkliniken i Helsingborg som startats av tre fysioterapeuter som vill sätta fokus på kvinnors hälsa. De hoppas att fler kollegor ska få upp ögonen för en patientgrupp med stora hjälpbehov.
Mathilda Karlsson Halmén guidas av fysioterapeuten Frida Roos. Nu vet jag hur bäckenbotten fungerar och att man kan få hjälp, och det har betytt allt, säger Mathilda. Sonen heter Valle. Foto: André de Loisted
Att kvinnors hälsa är styvmoderligt behandlat syns även i praktiska ting. Det märkte trion när de i november förra året öppnade Kvinnorehabkliniken ihop med en barnmorska och en kiropraktor.
– En sådan enkel sak som att få tag på en muskelplansch med en kvinnokropp var svårt, säger Helena Jönsson, fysioterapeut och verksamhetsansvarig, och pekar på väggen i det nymålade behandlingsrummet.
Mottagningen ligger i centrala Helsingborg i ett sekelskifteshus och är en tidigare gynekologmottagning som renoverats. Här finns väntrum, tre behandlingsrum och två rymliga träningssalar. En ribbstol står lutad mot väggen i väntan på att skruvas upp. Det är fortfarande lite småfixande kvar men mottagningen är i full gång. Här arbetar även fysioterapeuterna Frida Roos och Emma Hansson, kiropraktorn Heléne Möller Fitzsimons och barnmorskan Jenny Persson.
– Det känns jätteroligt att vara igång och utifrån patientflödet hade vi minst kunnat tredubbla den här kliniken, säger Helena.
Frida Roos, Helena Jönsson och Emma Hansson. Foto: André de Loisted
Sedan de öppnade har anstormningen varit enorm. Tiderna räcker inte till och de har fått prioritera remisser från specialistvården, men just nu är det väntetider både för kvinnor som remitteras och de som söker direkt. Helena hoppas att de framöver kan öppna upp fler tider. Några av de vanligaste orsakerna till att kvinnor söker hjälp på kliniken är olika former av inkontinens, men även samlagssmärtor, bäckensmärtor och förlossningsskador. Många yngre kvinnor har hittat till mottagningen via sociala medier. Men i samband med en nyhetsartikel i lokalpressen hörde även många äldre av sig.
– En kvinna var närmare 80 år. Hon ville ta tag i en inkontinensproblematik hon haft i flera år, berättar Frida Roos.
På kliniken är man medveten om att det finns ett stort mörkertal av kvinnor som inte söker för sina besvär. Det är ett privat och känsligt område och ofta inget man pratar om. Kanske inte ens med sin partner. Men när kvinnorna väl kommer till mottagningen handlar det om att skapa en förtroendefull relation. En väsentlig del är en noggrann anamnes och att lyssna, bekräfta och ta sig tid. Det kan vara tunga samtal och mycket tårar där samtalsämnena kan beröra allt från förlossningstrauman till sexuella övergrepp och könsstympning. Men också mycket glädje.
– Många kvinnor kan ha valsat runt i vården och inte tidigare fått hjälp med sina problem och är otroligt tacksamma. Det betyder oerhört mycket att kunna bidra till bättre livskvalitet eller få höra att en patient vågat skaffa fler barn, säger Frida.
En stor del av klinikens arbete handlar om patientinformation. Foto: André de Loisted
Helena berättar att hon tidigare ofta fick frågan från sina kollegor ”vad är det egentligen du jobbar med?” Nu är det fler som är nyfikna på området och gärna vill auskultera. Hon sitter även med i vulvateamet på Helsingborgs lasarett, och efter den senaste SBU-rapporten där fysioterapeutisk behandling visat sig hjälpa vid samlagssmärta har hon märkt att andra professioner fått upp ögonen mer för fysioterapins potential.
– Jag tror också att vi och omgivningen mer och mer har börjat inse vilken viktig roll vi fysioterapeuter faktiskt har inom det här arbetsområdet.
Genom att öppna en klinik som enbart satsar på kvinnors rehabilitering har de tagit ett stort steg för att öka omgivningens medvetenhet ännu mer. De bestämde sig för att göra slag i saken efter att genom åren ha träffats på kurser och samverkat omkring patienter och kände att de ville jobba mer teamorienterat och kunna stödja och lära av varandra. I lunchrummet finns det numera alltid en insatt kollega att reflektera och diskutera patientfall med. De tar upp vikten av sambedömningar, både när man känner sig osäker och behöver en second opinion, och för att säkerställa att man bedömer lika vid bäckenbottenundersökning.
– Det tar lång tid att lära sig palpera och bedöma muskelfunktionen. Man blir ödmjuk inför området och det är ett ständigt lärande, säger Frida.
För att känna sig trygg med att undersöka krävs det att man får möjlighet att träna, inte bara på kurser. Det fick Frida. På sin tidigare arbetsplats samarbetade hon med en barnmorska och fick i samband med cellpsrovtagning vara med och palpera bäckenbotten. Kvinnorna tyckte det var lyxigt att någon även kände på deras knip och hon fick bra klinisk erfarenhet av bäckenbottenundersökningar. Om bäckenbotten på andra håll kan bli lite bortglömd får den ett stort utrymme här, och vid olika funktionsbedömningar ser fysioterapeuterna till helheten. Patienterna behöver ofta också fysisk träning och mycket handlar om att hitta andra vägar, och som vid all fysioterapeutisk behandling göra individuella bedömningar och träningsprogram, förklarar Frida.
Det är de små bäckenbottenövningarna som gjort skillnad för Mathilda Karlsson Halmén. Foto: André de Loisted
En av dem som fått och får denna individuella bedömning och träning är Mathilda Karlsson Halmén, som precis rullar in barnvagnen i väntrummet. Valle, 8 månader, glider över i klinikens blå babysitter. Här har han suttit förut när mamma har träffat sin fysioterapeut Frida Roos. De träffades redan 2018, innan kliniken startades, när Mathilda var gravid med sitt första barn.
– Min barnmorska hänvisade mig till Frida när jag hade ont i ländryggen, och det var tur. Jag hade heller ingen aning om att jag också kunde få hjälp även efter förlossningen, säger Mathilda.
Och hjälp skulle hon behöva. I samband med förlossningen fick hon en så kallad grad 2-bristning på en fyrgradig skala och stora problem med att kissa. Men hon förstod inte orsaken till problemen och det dröjde innan hon vände sig till Frida. Nu vet hon att ”jättespända” bäckenbottenmuskler gav de här besvären och har fått hjälp med att träna avspänning, att våga slappna av och hitta en normal muskeltonus i bäckenbotten.
– Det viktigaste är att informera våra patienter om vad som kan hända med bäckenbotten under en graviditet och förlossning och att lugna. Vi hade en plan för att Mathilda skulle känna sig trygg efter sin nästa förlossning, och du visste att du kunde boka tid för bedömning, säger Frida och vänder sig mot Mathilda.
I samband med sin andra förlossning drabbades Mathilda också av droppfot och hon ringde Frida från BB. Det är inte direkt en klassisk förlossningsskada, påpekar Frida, men Mathildas vardag blev starkt påverkad och sedan dess har de jobbat intensivt med funktionen i foten, parallellt med bäckenbottenträning och styrke- och stabilitetsträning i rygg och bål. Det är egentligen de små bäckenbottenövningarna som har gjort skillnad, berättar Matilda. Nu kan hon både dansa och göra yoga och litar på sin bäckenbotten.
– Jag vet hur bäckenbotten ser ut och hur den fungerar. Vilka problem man kan få, och att man faktiskt kan få hjälp med det, och det har betytt allt.
Att en liten åtgärd kan göra stor skillnad är också något som fysioterapeuterna på kliniken vill lyfta fram och på så sätt locka fler kollegor att utveckla sin kunskap inom området. De brinner för vad de gör, jobbar evidensbaserat och utbildar sig kontinuerligt inom ämnet. Samtidigt betonar de att ingen av dem är specialistfysioterapeut, inte än.
– De specialister som finns ska verkligen ha uppskattning, för det ligger otroligt mycket jobb bakom för att bli det, säger Helena som snart börjar närma sig målet.
Det finns bara ett 25-tal specialister inom området obstetrik, gynekologi och urologi och det skulle behövas fler, tycker hon. Men av egen erfarenhet vet hon att det är en snårig och enormt tidskrävande, och även kostsam, väg. De kurser och auskultationer som finns är få och dyra, men nödvändiga. Bevisligen går det att göra mycket utan att vara specialist, bara genom att använda den kompetens och erfarenhet tre fysioterapeuter har tillsammans. Helena har arbetat som fysioterapeut sedan 2008, varav många år i Danmark på en privat fysioklinik med bred inriktning. Den största skillnaden jämfört med Sverige är att det där krävs remiss för fysioterapeutisk behandling. Att det inte behövs här ser hon som en fördel. Emma har jobbat i fyra år som fysioterapeut bland annat med gravida, men även inom neurologi med MS-patienter vilket väckte intresset för sexologi. Frida tog examen 2014 och har de senaste fyra åren mer och mer riktat in sig mot kvinnohälsa. Hon är i gång med magisterutbildningen men läser parallellt kurser som ingår i specialistutbildningen. Även hon kämpar med tillgången till kurser.
– Det är svårt att komma in på de obligatoriska kurserna där man på vissa konkurrerar med barnmorskor. Det behövs fler utbildningsplatser för att möta behovet, säger Frida och får medhåll av sina kollegor.
Just nu jobbar de lite omlott. Frida väntar sitt första barn i mars och Emma går då in på heltid. Och även om söktrycket är högt vill de gärna behålla känslan av en familjär, personlig och trygg mottagning.
– Tanken är också att fortsätta bygga upp samarbetet med andra professioner och att tydliggöra vad vi som fysioterapeuter kan erbjuda. Och sätta ramarna för vad vi inte kan. Det händer att remisser till oss går i retur för ytterligare utredning, säger Helena.
Många kvinnor vet inte hur bäckenbotten är konstruerad. Foto: André de Loisted
Dagens sista patient är på ingång. Det är hennes andra besök hos Helena och de stämmer av anamnesen från förra gången och problemen med urinträngningar och tillhörande läckage.
– Jag kommer att känna på dina muskler både vaginalt och analt och be dig hosta och knipa på olika sätt, säger Helena och drar för gardinerna, rullar ut britspapper och drar på sig handskar.
Hon undersöker bland annat muskeltonus, muskel- och bindvävnad, aktiveringsteknik, styrka och sidoskillnader och konstaterar att det finns en ökad tonus men samtidigt är muskulaturen svag och uthålligheten påverkad.
– När du väl behöver knipa blir det jobbigt och då orkar du inte hålla urinen, säger Helena.
I första hand handlar det om instruktion i avspänningstekniker för bäckenbotten med hjälp av bukandning i olika positioner, och framöver blir det fokus på att öka styrka och uthållighet i bäckenbotten informerar Helena. Det är en lättad kvinna som lämnar mottagningen. Inför nästa besök ska hon dokumentera sina toabesök i en dagbok som Helena vill titta på för att ytterligare utreda besvären. Även i detta fall är det små steg som gör stor skillnad.
Anki Wenster
frilansreporter
