Två studenter i Lund har i sin kandidatuppsats gjort en enkät om fysioterapeuters AI-användning. Den vanligaste AI-användningen var för journalföring och som beslutsstöd. 9 av 10 kan tänka sig att använda AI mer för att underlätta sitt arbete.

Niklas Wahlbergs och Louise Hektors uppsats handlar om fysioterapeuters inställning till AI. Fotot är delvis AI-generat.

I den aktuella enkäten, som besvarats av 103 fysioterapeuter, fanns frågor om hur ofta de använde AI och vilken typ av AI (exempelvis robotik, utformning av rehabiliteringsprogram, beslutsstöd, taligenkänning eller journalskrivning). Resultatet visar att 91,3 procent inte använde AI alls, eller i väldigt liten utsträckning och av de som jobbade inom kommunerna var det ingen som använde AI.
– Det var bara 8,7 procent som använde AI i stor utsträckning och de gjorde det främst i sin journalföring, text- och taligenkänning. Någon använde AI som ett bollplank, som ett komplement till sitt eget kliniska resonemang, säger Niklas Wahlberg.
Däremot svarade 89,3 procent att de skulle vilja använda AI mer om det underlättade arbetet som fysioterapeut. Bara 10,7 procent svarade att de inte alls vill använda AI.
– Många var positiva till AI, men de saknar kunskap om vilka verktyg som finns och rätt förutsättningar för att använda AI, säger Niklas Wahlberg. De nämnde även att infrastrukturen och den tekniska kunskapen om att observera rörelsemönster via AI är långt bort för de flesta.
De svarande uttryckte också att AI ska fungera som ett komplement men det får inte ersätta fysioterapeutens kliniska resonemang, berättar Louise Hektor.
– Fysioterapeutens erfarenhet och kompetens behövs för att fatta besluten om undersökning, diagnos och behandlingen, betonade de. Det mänskliga mötet kommer AI aldrig kunna lösa.
– För att AI ska fungera ville de svarande också att personalen får utbildning om exakt vad AI ska ge stöd i, säger Niklas Wahlberg. De vill även se en trygg implementering för patienterna, där deras privata information behandlas på rätt sätt.

Vilka slutsatser kan man dra av er enkät?
– Det är ett mycket litet urval och det går inte dra några generella slutsatser utifrån vår studie, säger Louise Hektor. Men vi ser att majoriteten av de svarande hade en övergripande positiv inställning till AI-användning men att de inte använder det i så hög utsträckning idag. Skulle det finnas bättre tekniska förutsättningar och en god patientsäkerhet skulle de vilja använda AI i större utsträckning.

Det fanns även öppna frågor med kommentarsfält. Där kom det fram fler saker som berör attityder, rädslor och farhågor, berättar Niklas Wahlberg.
– En del utryckte sig väldigt optimistiskt: ”Det här är framtiden, vi måste hänga med i utvecklingen!” Andra var väldigt skeptiska. De uttryckte rädsla över att fysioterapeutens kliniska resonemang skulle ersättas med att bara rådfråga ChatGPT. Det fanns också en stor oro för hur AI skulle påverka patientsäkerheten.
– De svarande tog också upp integritetsfrågor, säger Louise Hektor. Vilken information får man dela i en ChatGPT? Vad behöver patienten veta om hur vården hanterar deras data? Det är problem som måste lösas, innan fysioterapeuter vågar använda AI i större utsträckning.

Vad säger tidigare forskning om AI inom fysioterapin?
– Det är ont om studier inom området fysioterapi och AI. De flesta studier är gjorda inom andra medicinska områden och främst inriktade på läkare, säger Niklas Wahlberg.
– De små studier som finns inom fysioterapin handlar mest om attityder till användning, tillägger Louise Hektor. De visar att de flesta har en positiv inställning till ökad AI-användning, men främst som ett komplement vid administration och beslutsfattande. Samtidigt finns en oro kring hur AI ska användas, precis som i vår egen enkät.

Används AI på grundutbildningen där ni går?
– Nej, vi får inte använda AI under utbildningen, för den generella attityden på skolan är att om man använder AI så fuskar man, säger Louise Hektor. Det beror nog på kunskapsbrister om AI, för man skulle kunna använda AI på ett bra sätt i undervisning och lärande.
Niklas Wahlberg instämmer i att AI kan vara ett bra inlärningsredskap.
– Man kan använda AI-verktyg som en studiekompis där man bollar idéer och får hjälp att strukturera sina studier. Men lärarna är ”livrädda” för att använda AI. De borde bli kompisar med AI i stället för att vara rädda.

Hur skulle universitetet kunna använda AI?
– Det enda lärarna använder AI till det är att producera bilder till undervisningsmaterial, säger Louise Hektor. Men de skulle kunna använda AI som en del i ett ”flippat klassrum” där man får övningar eller en genomgång av ett AI-verktyg innan lektionen. Då kommer studenterna förberedda till lektionen och i stället för att läraren ägnar all tid åt en genomgång kan den tiden läggas på frågor, fördjupning och diskussioner om ämnet.

Vill ni själva använda AI som färdiga fysioterapeuter?
– Jag kommer nog att använda AI för att minska den administrativa bördan och få mer tid över till kliniskt arbete, säger Niklas Wahlberg. Min dröm är också att det ska finnas AI-verktyg där man i realtid kan se utfallet av och följsamheten till ordinerad träning. Då kan man justera rehabplanen och stötta patienten utifrån hur mycket träning patienten faktiskt genomfört, i stället för att vänta till återbesöket.
– Jag var skeptiskt inställd till AI förut, säger Louise Hektor. Men nu när jag lärt mig mer, ser jag en potential i att använda resurssparande AI för att effektivisera mitt arbete. Jag vill få mer tid där jag behövs mest, hos patienten. Ett bra AI-verktyg kanske också kan guida mig om jag stöter på ovanliga tillstånd, och då kan jag påbörja interventionerna snabbare.

Samtidigt betonar både Niklas och Louise, i linje med enkätens resultat, att AI-användning ska vara ett kompletterande verktyg och användas på ett balanserat sätt.
– Vi ska fortsätta att tänka själva och använda AI på ett sätt så att verktyget ställer motfrågor och sporrar ens eget lärande, säger Louise Hektor.
Om nya AI-verktyg skapas för professionen så ska det också bygga på evidens, tänker de.
– I dagsläget är ChatGPT inte tillräckligt tränad i evidensbaserad fysioterapi, säger Niklas Wahlberg. Men när den blivit det skulle man kunna dela sina undersökningsfynd, bolla diagnoser, fråga om kompletterande tester och röda flaggor.

  • LOUISE HEKTOR

    Sysselsättning: Fysioterapeutstudent, T6, Lunds universitet
    Bakgrund: Specialistsjuksköterska inom neonatalvården på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
    Om sitt karriärbyte: ”Arbetsmiljön som sjuksköterska var för stressig. Det ska bli kul att arbeta mer med friskvård än sjukvård. Det är intressant med kroppsliga funktioner och träningsinriktad rehabilitering.”

  • NIKLAS WAHLBERG

    Sysselsättning: Fysioterapeutstudent, T6, Lunds universitet
    Bakgrund: Idrottsvetare och personlig tränare, driver eget företag inom träning och hälsa.
    Om sitt kunskapslyft: ”Jag ville plugga för att få mer kunskap om hur man hjälper personer med smärta. Då kan jag erbjuda en mer komplett tjänst, blanda friskvård och sjukvård, utifrån vad kunden behöver.