Digitala möten med en fysioterapeut kan ge kortare köer till ortopedbedömning. Och vissa patientgrupper, till exempel personer med psykisk ohälsa, kan ha lättare att öppna sig med den distans ett digitalt möte ger.
Fysioterapeuter måste tänka utanför boxen när det gäller digitala kontakter. Foto: Colourbox
FYSIOTERAPI 2023 Det var två positiva följder av digitaliseringen som lyftes på ett symposium om digitala vårdmöten. Men det framkom också farhågor och ett stort behov av att utforska vad som fungerar för fysioterapeuter.
Enigheten var stor om att fysioterapeuter måste tänka utanför boxen när det gäller digitala kontakter. Det går inte att göra samma sak som tidigare, fast via dator. Patientrapporterade utfall fungerar relativt bra, men när det gäller kliniska tester och diagnostik vet vi för lite så här långt, förklarade panelen.
Dessutom blir undersökningar som kräver att fysioterapeuten fysiskt tar i patienten helt omöjliga, sa flera föreläsare. Specialistfysioterapeuten Mia Fernando citerade en deltagare i en pågående intervjustudie med fysioterapeuter i Västra Götaland: ”Det är inte ens någon idé … att försöka be någon patient beskriva. ’Ja men böj huvudet nu framåt. Känns det som ett stumt endfeel eller ett soggy endfeel?’”
Det fanns också farhågor att yrkesrollen urholkas om fysioterapeuter ägnar mer tid åt enklare rådgivning på distans.
Fördelar som nämndes var tillgängligheten – för den som inte är bekväm med fysisk kontakt, eller för den vars energi tar slut under resan till kliniken, eller för den som annars inte skulle hinna vara med på ledarledd gruppträning.
Louise Danielsson, lektor på Göteborgs Universitet, berättade om en pågående intervjustudie bland fysioterapeuter och patienter i primärvården. Några av hennes slutsatser var att båda parter strävar efter att skapa god kontakt i det digitala mötet, och att hur man uttrycker sig blir viktigare än vid fysisk kontakt. Hon påpekade också att digitala möten uppfattas mycket mer positivt om patienten vet att det går att boka ett fysiskt möte som alternativ.
Susanne Beischer, doktor i fysioterapi, berättade om en ännu inte publicerad studie om digital triagering. På Mölndals sjukhus var köerna till ortopeden långa. Patienterna fick vänta länge på en bedömning om deras höft- eller knäledsartros skulle opereras. När de väl kom fram återremitterades sju av tio till primärvården för att först testa grundbehandling som träning och viktminskning.
Inför studien togs ett frågeformulär fram tillsammans med en patientrepresentant, som patienterna skulle kunna svara på frågor innan besöket, och därmed skickas rätt från början. Det skickades ut via 1177 så att patienterna kunde svara. Vilken behandling har du redan testat? Har du fått smärtlindring? Tränar du? Hade du gjort några andra operationer tidigare? När svaren kom in kunde en fysioterapeut styra dem rätt. Triageringens resultatet blev att tre av tio hänvisades till primärvården, medan sju av tio ställdes i kö för att bedömas av ortoped – en kö som därmed blev betydligt kortare.
Susanne Beischer tror att det här arbetssättet kan vara värdefullt för många verksamheter.
– Det sparar pengar för vården, och inte minst tid för patienten.
Annika Olsson
frilansskribent
