Med en toppannons blir du synlig för fysioterapeuter

Kollegor från olika länder beskriver sina utmaningar

Världskongressen i Genève besöktes av totalt 4 500 fysioterapeuter från olika länder. Tidningen Fysioterapi ställde ett par snabba frågor till tolv av dem.

Joanna Ferreira är från Portugal men iobbar i Frankrike. Hennes område är respiration och geriatrik. Foto: Lois Steen

JOANNA FERREIRA – FRANKRIKE

Varför är du här?  Jag ville gärna åka förra gången till Sydafrika, men det var så långt bort. Nu jobbar jag en timme härifrån, så det var lättare. Det är första gången jag är på världskongress och jag är här för att uppdatera mig på ny kunskap.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Frankrike? 
En av dem är att patienterna förväntar sig att jag som fysioterapeut ska fixa dem. De är inställda på passiv behandling. En annan utmaning här är bristen på vidareutbildade fysioterapeuter. Efter fyra år i Frankrike ser jag att fysioterapeut-utbildningen håller lägre kvalitet här än i Portugal och dessutom är det väldigt få franska fysioterapeuter som vill vidareutbilda sig. Kanske beror det på bristen på konkurrens här i Frankrike? Alla får jobb även om de bara har grundutbildningen.

Holly Copenhagen är från USA och jobbar som fysioterapeut inom akutsjukvården. Foto: Agneta Persson

HOLLY COPENHAGEN – USA

Varför är du här? För att det är kul! Jag vill se och höra hur fysioterapeuter arbetar på andra ställen i världen. Det ger mig perspektiv på olika sätt.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i USA? Att få rätt summa försäkringspengar. Försäkringsbolagen betalar inte alltid vad fysioterapin verkligen kostar. Ett sjukhus kan till exempel få en viss summa pengar för en patients diagnos, och sen får sjukhuset bestämma hur mycket som ska gå till vad. Ibland blir det mindre pengar till fysioterapin, och då är utmaningen att ge tillräckligt bra vård för den summa vi får.

Therese Kristersson jobbar med neurologiska patienter på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Foto: Lois Steen

THERESE KRISTERSSON – SVERIGE

Varför är du här? För att presentera min poster om kortare bedömningsinstrument för arm- och handfunktion efter stroke, vilket är en del i min specialistutbildning. Den fick WCPT:s  Outstanding Poster Award inom neurologi!

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Sverige? Inom neurologin är de korta vårdtiderna en stor utmaning. Vi måste prioritera vad som ska göras under den begränsade tid som patienten är hos oss. Samtidigt ska även andra professioner som arbetsterapeuter och logopeder kunna komma till. Jag var på ett seminarium i dag där en fysioterapeut från Australien beskrev hur de provat 3 timmars träning per dag för strokepatienter, och någon annan beskrev att de hade 2 timmar per dag. Hos oss får patienten 45 minuter per dag! Även om vi är i linje med nationella riktlinjerna i Sverige, känns det lite.

Catherine Ngami från Kenya jobbar på en ortopedavdelning på ett sjukhus. Foto: Agneta Persson

CATHERINE NGAMI – KENYA

Varför är du här? För att lära mig vad som är nytt! Jag vill se den nya teknologin och titta på de senaste maskinerna. Vi håller på att utveckla en ny avdelning och jag är särskilt ute efter hjälpmedel som kan stärka balansen.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Kenya? Att få läkarna att samarbeta med oss. Ibland vet de inte ens om att vi finns, vilket innebär att patienter som har behov av oss inte blir remitterade. När läkarna vet att vi finns och skickar patienter till oss så talar de om för patienten exakt vad det är vi ska göra. De måste nöja sig med att bara remittera och låta oss avgöra vilka insatser som behövs. Patienter som betalar själva har direkt access till oss, men är det försäkringen som betalar så måste de komma via läkarna.

HansPeter Leitner är från Syd Tyrolen i Italien och jobbar på ett sjukhus, främst med ortopediska och neurologiska patienter. Foto: Lois Steen

HANSPETER LEITNER – ITALIEN

Varför är du här? För att ta del av nyheter om vad som pågår inom fysioterapin i världen. Och det var lätt den här gången för Genève ligger ganska nära min hemstad Bruneck. Jag var främst ute efter mer kunskap om specifika kliniska metoder men hittills har det mesta jag lyssnat på varit teoretiskt inriktat. Det är kanske svårt att få till mer praktiska pass när det är så enormt många besökare.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Italien? Just nu är den största utmaningen de långa väntetiderna för att få fysioterapi. Det finns för få fysioterapeuter anställda inom den offentliga vården och nyanställningar har stoppats på grund av skenande kostnader. Så för mig personligen blir den stora utmaningen att använda den korta tiden med varje patient på ett så effektivt sätt som möjligt och göra rätt prioriteringar.

Natsuki Yoshida från Japan gör sitt sista år som fysioterapeutstudent. Foto: Agneta Persson

NATSUKI YOSHIDA – JAPAN

Varför är du här? När jag är klar med studierna vill jag börja forska inom ämnet dans och fysioterapi. Jag är här för att få inspiration till det och för att knyta forskningskontakter.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Japan? Eftersom jag är intresserad av internationella frågor tycker jag den största utmaningen är att få fysioterapeuter att bli bättre på andra språk. Vi har många människor från andra länder i Japan som har svårt att få vård av fysioterapeuter på grund av språkproblemen.

Gabriella Svendrö från Ungern jobbar på en öppen mottagning för led- och muskelrelaterade besvär i Budapest. Foto: Lois Steen

GABRIELLA SVENDRÖ – UNGERN

Varför är du här? Av två anledningar. Den ena var att presentera en studie om att förebygga skador i skuldran hos simmare. Den andra är att få höra om nya metoder och ny forskning från hela världen. Jag vill också träffa fysioterapeuter från andra länder.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Ungern?  Vi har en hög kvalitet på fysioterapeut-utbildningen i Ungern, men vi har alldeles för lite utbyte med andra länder. Jag önskar att vi kunde ha mer forskningsprojekt och samarbeten med fysioterapeuter och forskare i andra länder. Och jag hoppas att hitta nya kontakter genom att vara här.

Carlos Quiroz från Colombia jobbar inom den offentliga sjukvården med fokus på fysisk aktivitet. Foto: Agneta Persson

CARLOS QUIROS – COLOMBIA

Varför är du här? För att presentera en poster och för att besöka olika delar av konferensen.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Colombia? Att få politikerna att reglera den fysiska aktiviteten för till exempel barn. Fram tills alldeles nyligen har skolbarn bara haft två timmars fysisk aktivitet i veckan. Från och med i år har vi regler som säger att de ska ha mellan fyra och sex timmar i veckan. Det är bra, men vi måste fortsätta få politikerna att reglera på fler områden. Vi har också en stor utmaning i Colombia när det gäller fysisk aktivitet bland vuxna. Det är svårt att få många att röra på sig eftersom det helt enkelt ofta är för farligt att röra sig ute på grund av den stora rånrisken.

Ian Rast är från Chile men jobbar på en privat ortopedisk klinik i Schweiz. Foto: Lois Steen

IAN RAST – SCHWEIZ

Varför är du här? Främst för att min chef erbjöd mig att åka, men också för att jag är intresserad av att vara uppdaterad på den senaste forskningen. Hittills är jag lite besviken, för att presentationerna är så korta. Jag hade gärna hört längre och fördjupande presentationer från de främsta experterna på olika områden.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Schweiz? Vilken svår fråga… Om jag får jämföra Schweiz och Chile så är det stora skillnader på vilken tid man kan lägga på varje patient. Utmaningen för mig som fysioterapeut inom ortopedin var större i mitt hemland. Där var det alltid multi-tasking, till exempel att jag var tvungen att ha 4-5 patienter i träning samtidigt. Här i Schweiz kan jag få ägna 1 till 1,5 timme på en patient om det behövs.

Adetunji Bello från Kanada jobbar som privatanställd fysioterapeut på en liten klinik. Foto: Agneta Persson

ADETUNJI BELLO – KANADA

Varför är du här? Jag är en sån där evig student som alltid vill lära mig nya saker och se hur andra gör. Jag är också här för att ha kul!

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Kanada? Att göra fysioterapin tillgänglig för dem som behöver den men som inte täcks av någon försäkring. Så länge du jobbar har du en försäkring, men har du inte det så finns det ingen försäkring som täcker fysioterapi.

Ripon Chakraborty från Bangladesh är expert på inkludering inom funktionshinder och utveckling. Foto: Agneta Persson

RIPON CHAKRABORTY – BANGLADESH

Varför är du här? För att knyta kontakt med fysioterapeuter från hela världen och utbyta erfarenheter. Jag håller också flera egna presentationer.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i Bangladesh? Att få in fysioterapin i hälsovårdssystemet. Vi har hälsovård och vi har rehabvård, men de två områdena samarbetar inte. Rehab borde ha en självklar plats i hälsosystemet. Vi har också en utmaning i att göra fysioterapin tillgänglig till en låg kostnad, något vi måste eftersom vi har så få resurser. Vi fysioterapeuter behöver också komma in i akutsjukvården. Jag tror vi kan spela en viktig roll där.

Thuraya Alketbi från Förenade Arabemiraten jobbar på ett statligt sjukhus. Foto: Agneta Persson

THURAYA ALKETBI – FÖRENADE ARABEMIRATEN

Varför är du här? För att representera Dubai inför 2021 års WCPT-kongress som ska hållas där. Jag är också här för att delta i kongressens olika evenemang.

Vilka är de största utmaningarna för fysioterapeuter i ditt land? Att få vara första instans. Går du till en privat klinik får du träffa fysioterapeuten direkt, men inom den statliga vården är det alltid läkaren som träffar patienten först. Vi måste visa att vi också kan ta emot patienter utan läkarnas inblandning.

  • DETTA ÄR WCPT

    World Confederation of Physical Therapy (WCPT) är en icke vinstdrivande organisation för fysioterapeutorganisationer i olika länder. Den arbetar bland annat med att utforma rekommendationer, riktlinjer och policydokument för utbildning och professionsinnehåll.

    Sverige har varit med sedan starten den 8 september 1951 och var då ett av elva medlemsländer. I dag är antalet medlemsländer uppe i 121 stycken, varav de senaste 13 valdes in på kongressen i Genève nu i maj.

    Alla medlemsländer har rätt att delta i General Meeting som är organisationens årsstämma som hålls i anslutning till kongressen. Där väljs ordförande samt vice ordförande. Där bestäms också vilka policydokument, strategiska riktlinjer och prioriteringar som ska gälla kommande fyra år. General Meeting hålls vart fjärde år, medan kongresserna hålls vartannat.

    WCPT har sin bas i England och ordförande är irländska Emma Stokes.

2019-05-15|NYHETER|