Ny bok om spelbaserad träning och rehabilitering

Privatpraktiserande fysioterapeuten Davide Azzalin vill med sin nya bok uppmuntra kollegor att våga använda digitala spel i träning och rehabilitering.

Davide Azzalin, privatpraktiserande fysioterapeut på FysioMedicin i Skåne. Foto: Privat

Varför skrev du den här boken?
– För att digitala spel är väldigt bra kompletterande verktyg för att optimera och modernisera träning och rehabilitering, säger Davide Azzalin. Det märkte jag särskilt när jag jobbade med neurologisk rehabilitering på en klinik i Spanien. Där kunde träningen pågå i tre till fem timmar per dag, men det var oerhört tröttande för patienterna att träna sina kognitiva och motoriska förmågor så länge. Samtidigt är den intensiva träningen nödvändig för att få resultat. Då ville jag hitta träningsformer som fortfarande var effektiva men inte lika påfrestande och tunga som klassisk träning. När jag testade digitala verktyg förstod jag att de är en jättebra resurs, som vi skulle kunna använda mer. Patienterna kunde träna på ett roligare sätt och ändå få resultat!
Hjärnans plasticitet är avgörande för att kunna förbättra och bibehålla motorik och funktioner, säger Davide Azzalin.
– Neuroplasticitet främjas när uppgifterna upplevs som en utmaning och där hjärnan faktiskt måste jobba och inte kopplas på reflexmässigt. Digitala spel är utformade så att hjärnan måste vara alert och hålla fokus hela tiden och då främjas olika kognitiva och motoriska förmågor samtidigt.

Vad mer kan digitala spel tillföra vid träning och rehabilitering?
– Många uppgifter i digitala spel är gjorda så att patienten ska utföra en rörelse i förhållande till att lösa en uppgift. Till exempel röra handen för att flytta något på skärmen och samtidigt undvika att röra andra föremål. Då måste hjärnan planera rörelsen i förväg vilket också kräver postural kontroll. De flesta med neurologiska skador har nedsatt postural kontroll och det är enligt forskningen en avgörande förmåga som vi behöver träna under rehabiliteringen.
Spelen ger också ökad träningsglädje, betonar Davide Azzalin.
– Träningen upplevs inte lika tråkig som klassisk rehabilitering. Patienterna kan ha roligt medan de tränar och det utsöndras både endorfiner och dopamin i hjärnan. Har man roligt vill man också upprepa övningen många gånger.

Bildexempel ur boken. Foto: Davide Azzalin

Vad säger forskningen på området?
– Att spelbaserad träning kan öka den neuromuskulära kontrollen och att man kan lära sig att aktivera fler muskelfibrer på rätt sätt, berättar Davide Azzalin. Studier visar även att spelbaserad träning stärker hjärnans förmåga att optimera muskelaktiveringen och den posturala kontrollen. Även bålstabiliteten och balansen kan förbättras. Spelbaserad träning och rehabilitering tycks ha särskilt god effekt för personer med neurologiska diagnoser som stroke, Parkinson och MS. Där finns det också flest studier gjorda. Men det finns också forskning som visat goda resultat för barn med autism och ADHD.
Davide Azzalin lyfter också att det är skillnad mellan vanlig styrketräning och träning av motorisk kontroll.
– Många förknippar ökad muskelstyrka med ökad muskelmassa, men styrka kan även förbättras genom effektivare samspel mellan hjärnan och musklerna. Genom rätt typ av träning kan muskelaktivering och stabilitet förbättras utan att muskelmassan nödvändigtvis ökar. Detta är särskilt viktigt inom rehabilitering, där patienter ofta har nedsatt balans, koordination eller muskelkontroll, säger Davide Azzalin.
– I den tidiga träningsfasen, efter en stroke till exempel, lägger jag därför ofta fokus på att patienten ska återfå viljemässig kontroll och att lära kroppen att aktivera rätt muskelfibrer vid rätt tillfälle. Styrketräning innebär alltså inte automatiskt att nervsystemet tränas optimalt. Den första fasen av rehabiliteringen bör därför inriktas på att förbättra den neuromuskulära kontrollen, ett område där digitala spel kan vara ett effektivt och motiverande verktyg.

Bildexempel ur boken. Foto Davide Azzalin

Vilka reaktioner på spelbaserad träning har du fått från patienterna?
– De flesta är nyfikna och kan tänka sig att prova och efteråt kan de säga: ”Oj, jag känner mig verkligen tröttare än vanligt!”. De upplever att kroppen aktiverades på andra sätt än vid vanlig fysioterapi. Jag tänker att det också bekräftar att hjärnan varit involverad på andra sätt. Många tycker också om att de får poäng och belöningar när de lyckas utföra en rörelse korrekt eller nå andra mål. Med spelen kan man se sin egen progression. Alla människor vill på något sätt få bekräftelse på att de blivit bättre för att de själva har gjort något bra.

Vilka reaktioner har du fått från fysioterapeuter?
– Det är inte så att fysioterapeutkollegor är kritiska, men det är få som vågar prova. Många är vana vid sitt sätt att lägga upp träningen och då vill man kanske inte ändra. Men, om vi vill uppnå neuroplastiska förändringar, då måste vi träna på flera olika sätt för att aktivera hjärnan. Jag brinner för mitt jobb och vill gärna testa nya saker, men det är ofta svårt att införa något som är nytt och innovativt i behandlingen. Ibland får man gå mot strömmen, tills fler vill följa med. Det saknas även kunskap i hälso- och sjukvården om hur man kan använda digitala spel i träning och rehabilitering. Kanske kan boken göra att fler vågar.

Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se