Kvinnor som har PMS-besvär har också något sämre balans under denna fas av menstruationscykeln. Det visar fysioterapeuten Linda Ekenros avhandling.
Som kliniskt verksam sjukgymnast och specialist i fysisk aktivitet och idrottsmedicin har Linda Ekenros träffat många idrottande tjejer och kvinnor som drabbats av allvarliga knäskador relaterade till fysisk aktivitet och idrottsutövande.
– Kvinnor har en större skaderisk jämfört med killar och män i motsvarande idrotter, säger hon. Jag ville förstå varför det är så, och i förlängningen kunna göra något åt det.
I avhandlingens tre första delstudier har kvinnor i åldern 20–30 år studerats vid tre olika tillfällen under menstruationscykeln: vid menstruation, ägglossning och lutealfas – samt vid p-pillerintag i en crossoverdesign.
– Vi testade dem vid de här specifika tillfällena för att kunna förstå hur olika nivåer av hormoner, både kroppsegna och syntetiska, eventuellt skulle påverka muskelstyrka, hoppstyrka och balans samt inverka på PMS.
Kvinnorna fick bland annat stå på ett ben på en kraftplatta, göra muskelstyrkemätningar och utföra längdhoppstest på ett ben. De skattade dagligen mentala och fysiska symtom i ett validerat skattningsformulär. Balansmätningarna visade att de som hade PMS också hade ett större posturalt svaj, trots att PMS-besvären var milda. Mätningarna visade ingen ökad styrka under någon fas i menstruationscykeln eller något samband mellan p-pillerintag och muskelstyrka.
– Ett nollresultat, vilket ju är intressant i sig självt. Det ser framför allt ut att vara de mentala symtomen, såsom irritabilitet och nedstämdhet, och inte de fysiska som påverkar balansen.
Den fjärde studien gjordes på normalmensturande kvinnor utan p-piller. Här togs muskelbiopsier från lårets framsida för att se om och hur receptorer för östrogen, progesteron och testosteron i muskelvävnaden varierar under menstruationscykelns olika faser. Det är första gången någonsin en sådan studie har gjorts.
– Det visade sig att man har ett ökat uttryck av receptorer för östrogen i den tidiga menstruationsfasen, så där skulle man kunna ha en fördel av att styrketräna.
Resultaten är svåra att generalisera då antalet deltagare i studierna var relativt lågt, på grund av bortfall, säger Linda Ekenros. Det krävde sin precision och tajmning av kvinnorna som deltog för att komma in och göra tester under specifika tidpunkter i menstruationscykeln. Dessutom hoppade hälften av efter den första biopsiomgången. Trots allt deltog mellan 15 och 20 kvinnor i var och en av de första tre studierna, och 15 fullföljde biopsistudien.
Men sambandet är tillräckligt starkt för att hon ska kunna använda sig av det i sitt kliniska arbete.
– Jag brukar informera de som känner av PMS-besvär att det faktiskt kan påverka balansen. Vet man med sig att man är påverkad är det en bra idé att jobba ännu mer med balans och koordination i samband med träning, säger Linda Ekenros.
Hon vill forska vidare på sambandet mellan PMS och hormoner och skaderisk, gärna med ett större fokus på biomekanik och på specifika grupper, som elitidrottare eller yngre tjejer. Enbensstående på kraftplatta skiljer sig ju från mer komplexa rörelser i samband med idrott, påpekar hon.
– Det skulle vara intressant att titta på rörelse i samband med hopp eller löpning med riktningsförändring och se om det är någon skillnad på mekaniken i knäled, fotled, höft för dem som har PMS.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se