En rejäl smäll mot skallen satte stopp för elitkarriären i kampsport. I stället sadlade Victor Bull om till fysioterapeut och blev en frontfigur inom hjärnskakningsvård. Nu har han utsetts till Årets fysioterapeut.

– Jag vågar göra mig ovän i jakten på att fler ska kunna tänka mer evidensbaserat, säger Årets fysioterapeut Victor Bull. Foto: Privat
Grattis! Vad tänker du om det här då?
– Jag blev väldigt förvånad, men det känns både hedrande och roligt! Men det är också lite läskigt eftersom det innebär ett stort ansvar. Varje gång något jag gör uppmärksammas, som när jag till exempel var med i Nyhetsmorgon för att prata om de nya riktlinjerna vid hjärnskakning som jag varit med och tagit fram, blir jag påmind om att fler och fler lyssnar på det jag säger. Så jag är noga med hur jag uttrycker mig.
Du får bland annat priset för ditt mod att ifrågasätta och uppdatera gamla behandlingsrutiner. På vilket sätt är du modig?
– Modig vet jag inte. Det är naturligt för mig att sticka ut hakan och påtala när det finns fel och brister i evidensen. Men ja, jag vågar göra mig ovän i jakten på att fler ska kunna tänka mer evidensbaserat. Jag vill ju verkligen att vi fysioterapeuter ska lyfta oss själva genom att våga ifrågasätta både våra egna och andras tankar utan att det blir personligt.
Varför ägnar du dig åt just hjärnskakningar?
– Precis som för många andra började det här med en personlig erfarenhet. Jag fick efter en hjärnskakning för tio år sedan avsluta min karriär inom kampsport. Då hade ingen egentligen något svar på vad jag skulle göra, hur jag skulle förhålla mig till det eller hur mina symtom borde utredas. Jag tyckte inte att det var så konstigt då, men ju mer tiden gick desto mer frustrerande blev det eftersom det där inte hjälpte mig. Så när jag började på fysioterapeututbildningen riktade jag in mig redan från start mot neurologi och hjärntrauman. Sedan dess har den snöbollen bara rullat mer och mer.
Agneta Persson
agneta@tidningenfysioterapi.se

