På reumatologen i Skövde har vårdförloppet för nydebuterad RA gjort vården mer strukturerad med bland annat tätare uppföljningar. Sjukgymnasten Anette Tellander är nöjd med det nya arbetssättet.
Nytt är att fler funktionstester läggs in i RA-registret. Till exempel test för skuldra och arm. Det stramar i Mikael Velanders axel. Foto: Agneta Persson
Det ser ut som ett helt vanligt patientbesök på reumatologen på Skaraborgs sjukhus i Skövde den här förmiddagen. Men det hade inte helt självklart ägt rum om det inte vore för vårdförloppet vid nydebuterad reumatoid artrit, RA. Patienten Mikael Velander är nämligen här på ettårsuppföljning, något som alla RA-patienter numera kallas till. Oavsett grad av besvär. Och Mikael mår på det stora hela ganska bra, men har några skavanker som han tar upp med sjukgymnasten Anette. Ett svullet finger, en stramande axel och lite värk i handlederna. Men i övrigt helt okej. Han klarar av sitt jobb på lager, promenerar, spelar tennis och padel. Och bowlar.
– Det är bra att du ska träffa arbetsterapeuten i dag, säger Anette, för det kan kanske finnas något stöd för handleden när du spelar.
Hon konstaterar också att det är fint att han är så aktiv, men vill gärna lägga till några övningar för smidighet och balans. För Mikael klarar uppresningstestet precis på gränsen.
– Det var en sekund längre än sist, säger Anette. Du hamnar innanför medelvärdet för 60-åriga män, men jag vill gärna att du ligger kvar där.
Anette Tellander.
Det har gått två år sedan vårdförloppet för nydebuterad RA implementerades i hela Region Västra Götaland. Till stor del jobbade reumatologen i Skövde redan på det sätt som står i vårdförloppet, säger Anette. Som till exempel att jobba i multiprofessionellt team och att prioritera tidig behandling och tät monitorering. Men en del besök rann ut i sanden av olika orsaker, och ibland kunde det gå flera år mellan uppföljningarna. Vad som gicks igenom på besöken kunde också skilja sig åt.
– Vi gjorde olika beroende på vilka problem patienten hade, säger Anette. Nu går vi igenom samma på alla. Det är inget konstigt, vi gör funktionsbedömningar, tar ledstatus, kollar vilken fysisk aktivitetsnivå de har och så vidare. Men det är lika för alla och därmed mer strukturerat nu.
Antalet besök och när dessa ska ske har också styrts upp. Till exempel träffar fysioterapeuterna numera nydiagnostiserade patienter senast 30 dagar efter diagnos, en gång till efter tre månader när medicinerna börjat verka ordentligt, och en tredje gång efter ett år.
– Det är mindre risk att man faller mellan stolarna eftersom besöken blir av, säger Anette. Vi fångar upp patienterna och hindrar att de hamnar i passiva sjukskrivningar, eller att de får funktionsnedsättningar, tappar i muskelstyrka och inte vågar göra saker.
Eftersom alla, oavsett grad av sjukdomsaktivitet, kallas in på kontrollerna blir vården mer likvärdig, säger hon.
– Det har blivit bättre för patienterna. De har visserligen inget att jämföra med, men de nyinsjuknade vi har nu är väldigt nöjda med oss och säger att det känns tryggt. Och vi tycker det är ett bra arbetssätt.
Anette ger Mikael några nya övningar för smidighet och balans. Foto: Agneta Persson
Syftet med det här vårdförloppet – som inleds vid misstanke om sjukdom och avslutas ett år efter diagnos – är att patienterna snabbt ska komma in i specialistvården, få bra behandling och så snart som möjligt uppnå remission, alternativt väldigt låg sjukdomsaktivitet. Att ha fullt blås från början är en bra prioritering, säger Anette. Men de tätare uppföljningarna och uppstyrda tidsramarna ställer krav på tidboken.
– Det är 30 dagar som gäller, säger Anette. Som en konsekvens kan det däremot hända att vi behöver skjuta fram årskontrollen något för att inte putta ut andra. För det finns ju fler reumatiska diagnoser.
Vårdförloppet innebär också fler registreringar i det nationella RA-registret. Tidigare har fysioterapeuterna bara registrerat ryggarna. Nu lägger de också in funktionstester för skuldra och arm, och ett funktionstest för ben. Det betyder ökad administration.
– Men det är ganska snabbt fixat, säger Anette. När jag läst journalen och signerat går jag in i registret och lägger in uppgifterna. Sen blir det alltid luckor vid återbud och då kan man sätta sig ner med sådant man inte hunnit med.
För att kunna införa vårdförloppet behövdes både regional och lokal anpassning av de nationella skrivningarna. I Region Västra Götaland har en arbetsgrupp med representanter från olika sjukvårdsprofessioner i regionen träffats fyra gånger per termin sedan hösten 2019. De har diskuterat vad vårdförloppet innebär och vad som behövs för att kunna implementera det. Anette har varit med i arbetet från start.
– Jag såg tidigt att vi kan få in det här i det system vi redan har, säger hon. Vi behöver inte göra jättestora förändringar utan bara strukturera upp så det blir rätt innehåll.
Med sina 33 år på reumatologen, och som arbetsgruppens enda sjukgymnastrepresentant från specialistvården i regionen, har hon bidragit med värdefull kunskap.
– När vi till exempel har diskuterat vem som ska träffa patienterna för att göra en bedömning av rehabplaner: Är det fysioterapeuterna eller läkarna som ska göra den? Det är förstås vi. Så nu är det samma arbetsgång i hela regionen, läkarna skriver remisser till fysioterapeuterna som gör bedömningen.
Anette sitter även med i den lokala arbetsgruppen för implementering på sjukhuset i Skövde.
– Det har tagits emot väldigt väl och vi har inte haft några svårigheter hos oss. Men det där kan vara olika i regionen. En del har ju brist på personal och då är det inte lika lätt att få till allting.
Nyligen infördes ett till vårdförlopp: det vid etablerad RA som tar vid efter första året efter diagnos. Det består av fyra spår, beroende på bland annat sjukdomsaktivitet. Ett spår är rehab, och det är där fysioterapeuterna kopplas in.
– Hur det kommer bli med det vårdförloppet vet vi inte riktigt än eftersom vi precis har börjat med det, säger Anette. Det beror på hur många som skickas till oss för rehabplaner. Men är de välmedicinerade och fysiskt aktiva från första vårdförloppet så mår de mycket bättre när de kommer in i det andra och behöver inte våra resurser lika mycket.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
