Ungefär var tredje strokepatient drabbas av spatialt neglekt; ett bortfall av medvetandet om sin vänstra kroppssida. En ny avhandling visar hur virtual reality kan användas i strokerehabilitering för att mäta och träna nedsatt kognitiv uppmärksamhet.

Virtual reality, VR, har i tidigare forskning visat sig fungera som en effektiv förstärkning vid handträning efter stroke. Ett nytt och snabbt växande forskningsområde är hur man kan använda VR vid kognitiva tester och träning. En av dem som bidrar med en hel avhandling i ämnet är Helena Fordell, neurolog vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Umeå universitet.
– Spatialt neglekt är ofta ett dolt handikapp som missas av vården, något som allvarligt försämrar patienternas rehabiliteringsmöjligheter. Därför behövs bättre metoder för att smidigt screena för spatialt neglekt och mer effektiva träningsmetoder, säger Helena Fordell.
– Visionen om hur intensiv individualiserad och stimulerande träning skulle kunna förbättra situationen för den här förbisedda patientgruppen har varit min drivkraft för att utveckla de här metoderna.

I sitt avhandlingsarbete har hon utvecklat och utvärdera ett datoriserat testbatteri, VR-DiSTRO och resultaten visar att metoden snabbt, enkelt och med hög noggrannhet kunde identifiera spatialt neglekt hos strokepatienter. En pilotstudie gjordes också där 15 personer med kroniskt spatialt neglekt deltog och genomförde 15 timmars träning med ett VR-baserat träningsbatteri, RehAtt (Rehabilitation for Attention). Träningen gav både förbättrad uppmärksamhet i VR-miljön och en överföringseffekt till bättre uppmärksamhet i tester samt i vardagliga göromål.

Vidare undersökte hon träningsmetodens effekt på hjärnaktivering med så kallad funktionell MR. Hjärnstudierna visade ny träningsrelaterad aktivering i och mellan uppmärksamhetsnätverk och relaterade hjärnstrukturer.
– Resultaten i pilotstudierna av båda VR-metoderna är lovande och uppmuntrar till vidareutveckling av metoderna för att kunna erbjuda strokepatienter effektiv och motiverande träning både på sjukhus och i hemmet, säger Helena Fordell.

Bakom designen av dessa två VR-baserade metoder ligger många års forskning om hur stimulerande miljöer (environmental enrichment) kan förstärka hjärnans plasticitet och tillsammans med intensiv träning ge återhämtning av funktioner efter stroke.

Virtual reality for enriched rehabilitation of stroke patients with spatial neglect. Diagnostics and the rehabilitation effect on spatial attention and neuronal actitvity. Umeå universitet december 2017

Foto: Colourbox