Med en toppannons blir du synlig för fysioterapeuter

Sjukgymnast var första kvinnan i Vasaloppet

10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder tog det sjukgymnasten Margit Nordin, Vasaloppets första kvinnliga deltagare, att skida i mål. Efter det totalförbjöds kvinnor att delta i tävlingen.

Sjukgymnasten Margit Nordin. Foto: Okänt

Det var en vinter när Margit Nordin hade en patient 15 kilometer bort som hon kom på idén. Turerna till patienten innebar tre mil om dagen på skidor, och nu ville hon testa om hon orkade ett lopp på nio mil. I reglerna stod det inget om att endast män fick åka. Så den 4 mars 1923 bestod startfältet av 160 män och en kvinna. Tre män orkade inte hela vägen och fick bryta, men Margit Nordin tog sig i mål på 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Därmed kom hon sist i tävlingen, men som enda kvinnliga deltagare fick hon ett hederspris.

På äldre dar ska hon ha avslöjat att hon åkte med papiljotter i håret och att hon tog ut dem strax före målgång. Populär Historia citerar en äldre intervju med Margit i en artikel i nummer 1-1991:”Jag ville se fräsch ut när jag kom i mål. För om jag som enda flicka hade kommit där med stripigt hår och sett jäklig och utpumpad ut, då hade folk säkert sagt: Såg ni, så hon såg ut!”

Att en kvinna deltog i Vasaloppet orsakade mycket rabalder. Sportjournalister förfasades över den cirkus och det skådespel som kvinnan i spåret ansågs förvandla denna tävling till. Andra ansåg att nio mil är för långt för kvinnor. En upprörd insändarskribent skrev i Idrottsbladet att ”det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed.”
Själv ska Margit Nordin, som bland annat hade träningsmarscherat upp till sex mil åt gången inför loppet, ha sagt att hon inte tyckte hon gjorde något särskilt märkvärdigt. Populär Historia igen: ” … men när nu folk säger, att mitt deltagande bidragit till tävlingens stora popularitet i år skall jag be att få säga, att man är dum, om man avstår från ett så tacksamt och billigt propagandamedel som kvinnors deltagande i tävlingen anses vara. Nej, nästa år måste vi bli många.”

Men arrangörerna tyckte att det fick räcka med ”ett kavat fruntimmer”, och förbjöd med stöd av Svenska skidförbundets regler – som inte tillät kvinnliga deltagare på sträckor över 10 kilometer – fler av kvinnligt kön att delta. Följden blev att kvinnor åkte ändå, men med lösmustascher och lånade mansnamn för att komma runt reglerna. När en av dem avslöjades framför tevekamerorna 1980 blev pressen för stor på arrangörerna. 1981 öppnades Vasaloppet upp för kvinnor igen. Året därpå avled Margit Nordin, 84 år gammal.

2018-02-21|NYHETER|