Landstingen har brister i sin utvecklingskraft

Hälso- och sjukvården står inför en omorganisering: Mindre fokus på den sjukhustyngda vården, och mer på förebyggande och primärvård. Men hur rustade är landsting och regioner för den stora omställningen? En ny rapport ger svar.

Foto: Colourbox

ALMEDALEN Att framtidens vård ska styras över från dagens sjukhustyngda akutvård till mer personcentrerad och förebyggande nära primärvård, tycks alla beslutsfattare vara överens om. Men det är en resa som ställer stora krav på landsting och regioner. För att se hur väl rustade de är har Socialstyrelsen gjort en kartläggning med titeln Tjänsteutveckling för en tillgänglig och patientcentrerad vård – om utvecklingskraft i landsting och regioner som diskuterades på ett seminarium i Visby.

Fyra landsting ingår i undersökningen: Landstinget Dalarna, Region Skåne, Region Östergötland och Västerbottens läns landsting. Totalt 57 djupintervjuer med ledningspersoner inom politik och förvaltning har gjorts. Undersökningen visar att trots att huvudmännen har väldigt olika förutsättningar att bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete så brister tjänsteutvecklingsförmågan hos samtliga. Det vill säga: de saknar tillräckligt god förmåga att utveckla sådant som till exempel nya arbetssätt och vårdtjänster som kan göra vården mer tillgänglig och patientcentrerad.

Många tenderar att fastna i traditionella linjestrukturer med uppdelade ansvars- och specialistområden, konstaterar utredningen. Ett stuprörstänk, säger Dag Norén, verksamhetskonsult på Governo som gjort utredningen åt Socialstyrelsen.
– Det finns en övervikt av kontrollsystem, säger han. Man ägnar sig åt en styrning som utgår mer ifrån hur vi organiserar våra verksamheter och mindre utifrån de faktiska vårdbehov som man ska svara mot. Man tittar mer i backspegeln än i vindrutan.
Många landsting och regioner har fina målbilder, fortsätter han, men de har ofta en begränsad koppling till verkligheten. De hänger mer som ett moln ovanför verksamheten och ger inte den effekt som man tänkt sig.
– Sammanfattar man bilden kan man säga att en stor del av problematiken ligger i styrningsförmågan. Vi har ett styrningssystem som kanske inte riktigt stödjer utvecklingskraften. Alla pratar om en omställning, men den är svår att sjösätta.

I Västerbottens läns landsting har man bildat olika forum för att lyfta framtidsfrågorna, som en direkt konsekvens av rapportens slutsatser. Där diskuteras frågor som till exempel hur man ska kunna jobba närmre patienterna, och hur man ska kunna jobba mer digitalt.
– Vi måste få nytänket att följa med i alla led, säger Jonas Claesson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting. Det får inte stanna vid prat i landstingsledningen, det måste också ner på golvet.
Och de ser ut att vara på rätt väg, säger Jonas Claesson:
– Alla förstår att vi måste tänka annorlunda. Vi måste bli effektivare så vi kan få loss pengar till prevention, vi har helt enkelt inte råd att låta bli. Det är en ren och skär överlevnadsfråga.

Region Norrbotten gjorde häromåret en analys av regionens sjukvårdsbehov fram till 2035. Resultat: befolkningen kommer att bli allt äldre och de kroniska sjukdomarna kommer att dominera – samtidigt som det sker en minskning av människor i arbetsför ålder. Det är alltså brådis att styra om, påpekar Veronika Sundström, regiondirektör, Region Norrbotten.
– Vi har inte tid att vänta, säger hon. Vi har redan börjat kompetensväxla, bland annat i Övertorneå. Vi försöker också få våra chefer att inte tänka samma som alltid, utan att se till hur behovet ser ut. Tänk på vilken kompetens som behövs!

2018-07-03|NYHETER|