Aktivitetsbaserade kontor leder inte till minskat sittande

Foto: Colourbox

Leder så kallade aktivitetsbaserade kontor till mindre stillasittande hos anställda? Nej. Däremot ökar rörligheten. Det visar en ny studie som gjorts vid Högskolan i Gävle.

Det allt vanligare så kallade aktivitetsbaserade kontoret innebär bland annat en arbetsplats där anställda saknar individuella platser. Tanken med lösningen är att man ska kunna välja sin plats utifrån arbetsuppgift. En av förhoppningarna med den här typen av kontor har varit att minska stillasittandet, då studier visar att kontorsanställda tillbringar mellan 60 och 80 procent av sin arbetsdag sittandes. Så vilken effekt har då de aktivitetsbaserade kontoren på stillasittandet?

Forskare vid Högskolan i Gävle har under tre år följt omkring 500 anställda vid Trafikverket för att studera vad övergången från cellkontor och kontorslandskap till aktivitetsbaserade kontor har inneburit. De anställda har bland annat fått bära rörelsemätare för att registrera hur mycket de rör på sig. Resultat: Hur kontoren är utformade har liten eller ingen effekt alls på hur mycket de anställda sitter. Däremot ökar tiden som medarbetarna rör sig på kontoret.
Forskarna kunde också konstatera att bytet till aktivitetsbaserade kontor inte har någon effekt vare sig på den psykosociala arbetsmiljön eller hälsan i övrigt. Kontorsbytet har inte heller någon betydelse för sömnen eller kroppsliga besvär.
– Det kan ju hända att det tar längre tid att se eventuella förändringar, men tolv månader efter bytet kunde vi inte se några, säger projektledare och doktor i psykologi Helena Jahncke.

Hela studien finns att läsa här.

2018-08-15|NOTISER|